Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 hakon hjelmqvist och elsa nyholm
bladparlier något över bladskivans mitt; avståndet till spetsen har varit
ungefär 1/3 av skivans längd.
Arternas anatomi.
Cdrex caespitosa L. (fig. 1 a, a ). Hos denna art är bladens
undersida klädd med små korta papiller. Översidan är däremot slät med
stora, färglösa epidermisceller. Klyvöppningarna sitta även på
undersidan. 1 allmänhet är det så inom Carex, att om bladen ha uppåtböjd
kant sitta papiller och klyvöppningar, vilka bruka följas åt, på
översidan, om de ha nedvikna kanter, sitta dessa bildningar på undersidan.
Carex caespitosa har nedåtvikna bladkanter, och såväl papiller som
klyvöppningar förekomma endast på undersidan. En annan mycket
karakteristisk sak är, att bladundersidan under stark lupp ser småfläckig
ut, beroende på de stora luftkamrar, som äro strödda i
svampparenky-met under epidermis. Vidare ha bladen, som man ser vid tvärsnitt, en
på undersidan symmetrisk mittnerv, låg och rundad, medan hos flera
andra arter mittnervens vävnader på undersidan äro starkt asymmetriskt
ordnade. — Arten är relativt konstant i fråga om bladanatomien.
Carex elata All. (fig. 1 b, b’). Liksom hos föregående art är
bladens översida slät (eller något ojämn), undersidan papillös, och
översidans epidermis är betydligt mäktigare än undersidans.
Klyvöppningarna sitla på undersidan; ibland kan man dock iakttaga några få
klyvöppningar på översidan. Papillerna äro här emellertid i allmänhet
betydligt längre än hos C. caespitosa, och undersidan har ej den för
denna art karakteristiska fläckigheten; mittnerven är på undersidan
också asymmetriskt utbildad, om också tämligen rundtrubbig. Arten
liknar i bladanatomien mera C. gracilis; den skiljer sig från denna art
1)1.a. genom att bladkanten är försedd med en sklerenkymribba, som
saknas hos C. gracilis, och all bladens »sidonerver» (de 2 stora nerver,
som löpa ungefär mill emellan mittnerven och kanten) äro kraftigare
utbildade, med en mäktig stödjevävnad ovanför kärlsträngen, nästan
lika hög som denna. Dessutom finnes, om man nu vill ha en anatomisk
skiljekaraktär mellan (!. elata och C. gracilis, en lätt iakttagbar sådan
hos fruktgömmena, som närmare skall beröras vid behandlingen av
C. gracilis.
Carex fusca All. (fig. 2a, a’). I motsats till de båda föregående
arterna har C. fusca rännformiga blad med papiller på övre bladytan.
Papillerna äro i allmänhet ganska låga. Genom förekomsten av
luft-kamrar i assimilationsvävnaden under epidermis blir översidan små-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
