Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
hakon hjelmqvist och elsa nyholm
Carex gracilis Curt. (fig. 3 b, b’). Hos denna art ha Iliaden
nedböjda kanter, och undersidan är läll klädd med höga papiller, mer
höga än breda. Klyvöppningarna sitta också på undersidan. Översidan
har en storcellig epidermis, i regel utan papiller: undantagsvis kunna
några små låga papiller förekomma. Ofta är undersidan försedd med
små hårlika bildningar, synliga med lupp, som ge bladen etl
karakteristiskt utseende; på många blad kunna dessa hår ej anträffas, men
detta beror kanske på att de lätt avfalla; ofta kan man finna dem på
andra blad av samma exemplar. Även översidan kan ha sparsamma hår.
Om man undantager dessa hårbildningar, vilka som nämnt kunna
saknas, så ha bladen anatomiskt en slor likhet med Carex elatcCs. Vissa
avvikelser finnas dock, som redan framhållits under C. elata; också
kan nämnas, att kärlsträngarna hos C. gracilis äro kraftigt utbildade,
med en i förhållande lill bladets tjocklek stor höjd och att de vanligen
genom en sammanhängande sklerenkymvävnad äro förenade med
över-och undersidan. — Hos fruktgömmena finnes en anatomisk olikhet
mellan C. gracilis och C. elata, som är lätt att iakttaga. C. elata har
fruktgömmen, som äro täckta av små papiller, matta; fruktgömmena
hos C. gracilis ha bredare och lägre upphöjningar och en glänsande
vta. Formen på fruktgömmena är ju f.ö. helt olika.
Carex gracilis varierar synnerligen starkt i olika yttre egenskaper,
i fruktgönunenas form, axfjällens utseende o.s.w, variationer, som äro
oberoende av varandra och ej ha någon större systematisk betydelse.
Anatomiskt är arten tämligen konstant. De båda typer, som benämnas
corgnophora och tricoxtata, ha dock också en viss anatomisk olikhet;
den förra har en vass mittnerv, hos den senare är den rundat upphöjd
på undersidan (uppgifterna gälla de tidigare angivna bladparlierna).
Dessa båda typer äro tydligen av något systematiskt värde, om de också
gå över i varandra.
Från Skåne (Broby, Hörby) och från Västergötland (Edsvära:
Algutstorp) föreligger en form, som avviker genom sin kraftiga växt,
talrika ax (6—7, honaxen långa och kraftiga), sin gråaktiga färg och
som dessutom visar en avvikelse i fruktgömmenas anatomi.
Fruktgömmena äro här mot spetsen småpapillösa; längre ned äro de nästan släta,
ytterväggarna äro mycket obetydligt välvda. Bladanatomien
överensstämmer med den hos C. gracilis vanliga. Formen har förts till v.
fluvia-tilis Haiim., som emellertid enligt beskrivningen har en mycket
vidsträckt omfattning och är oskarpt avgränsad; den bör nog urskiljas
som en särskild varietet, mer särpräglad än de flesta andra.
Carex rufina Drej. (fig. 3 c, c’). Bladen äro här lill hela sin vta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
