Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
hakon hjelmqvist och elsa nyholm
försedda med pupiller och klyvöppningar; de förra äro hell små, smala
och låga; den största höjden uppgår till 10 ij. eller något mer, alltså
betydligt mindre än motsvarande siffra för C. reda. En förrn av C.
sa-lina, som kanske bör betecknas som den typiska, mera lågvuxen (vissa
hithörande exemplar betecknas som var. pumila), har ungefär lika
mycket och lika stora pupiller på under- och översida, och undersidans
epidermisceller äro, sedda från ytan, korta och breda. Hos en annan,
något mer högvuxen form äro undersidans papiller svagare
utvecklade än översidans och cellerna i undre epidermis äro långsträckta,
smala. Mittnerven är hos arten av nästan alldeles regelbunden byggnad,
rundad på undersidan; kanterna äro ganska tjocka, vanligen med en
sklerenkymribba i övre hörnet. Alla kärlsträngar äro förskjutna mot
bladets undersida, och ovanför dem finnas talrika hyalina celler, som
bruka skilja dem från den högre liggande sklerenkymvävnaden.
Axfjällen äro här på det breda mittpartiet endast försedda med sparsamma
papiller i närheten av mittnerven, ännu färre än hos (’.. siibspathaceu.
Carex paleacea Wg. (fig. 6 b, c, fig. 7 a). Denna art har breda
blad med nedvikna bladkanter, och i överensstämmelse därmed sitta
papillerna endast på undersidan, liksom klyvöppningarna, översidans
epidermisceller äro mycket stora, synliga med lupp som maskor i ett
nät. Undersidans celler äro flera gånger mindre, och papillerna äro
små och talrika. Särskilt över »sidonerven» finns det en mäktig vävnad
av hyalina celler ovanför kärlsträngen, och denna kommer därför all
ligga avsevärt närmare undersidan än översidan. En del svagare nerver
ligga däremot mera mitt i bladet. Sklerenky in ribbor na ovanför
nerverna bruka inte gå ner till kärlsträngarna utan vara skilda från dem;
mycket karakteristiska äro de breda, rundade sklerenkympartierna
ovanför sidonerverna. Mittnerven är på undersidan rundad, svagt
oregelbunden; den mäktiga hyalina vävnaden vid bladets mitt där ovanför
brukar gå långt ul åt sidorna.
En del finska exemplar av C. paleacea visa anatomiskt en del
bestämda avvikelser (fig. (5 c, 7 a) från de sydvästskandinaviska. Bladen
äro för del första smalare, med färre nerver (5—7 mellan mitt- och
sidonerv i stället för (5—10), bladkanten är e j så starkt nedböjd, relativt
smal, översidans epidermisceller äro tydligt mindre och stödjevävnaden
är starkare utvecklad, så att sklerenkymribborna ovanför nerverna gå
långt ner mot kärlsträngarna och det ibland t.o.m. finns en
skleren-kymsträng i bladkanten (fig. la). På samma sätt avviker etl exemplar
från Solovetsk vid Vita havet, vilket ju står i överensstämmelse med
antagandet, att den vid Bottenhavet växande C. paleacea invandrat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
