Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anatomi inom carex-gruppen distig mat ica e
/
lecicea. Bladkanten är dock ± rak eller ibland svagt uppåtböjd. Den
andra formen har papillös bladöversida liksom C. salina och tydligt
uppåtböjd kant. Till det yttre är den belt lik den förra.
Av C. BigelowiiXsubspathacea (fig. 8 b, b ) ha vi sett en kollekt
från Spetsbergen, Isfjordsområdet, och en från Norge, Lyngen,
Stor-fjordbotn (Samuelsson och Zander 1927, herb. Stockholm. Hybriden
är anatomiskt vackert intermediär mellan föräldraarterna. Som ofta
annars, slå ßfV/e/oiwi/karaktärerna kraftigt igenom; bladets tvärsnitt
erinrar om Bigelowii genom de bågböjda konturerna på översidan;
kanten är rakt utstående -svagt nedåtböjd. Papiller finnas på båda
sidor. Genom inflytande från subspathacea äro bladen smala och
nerverna få — mellan mitt- och sidonerven finns det 2—3 nerver —,
och vidare finns det ovanför nerverna mycket hyalina celler och helt
små sklerenkymgrupper.
Hybriderna med Carex aquatilis ha liksom denna art papiller på
bladöversidan och ett ± uppsvällt spröt på fruktgömmet.
Den i vissa områden mycket vanliga hybriden (’..
aquatilisY^Bige-lowii är sålunda lätt att skilja från Bigelowii i sin anatomi genom att
det finnes papiller ej blott på bladens undersida utan även på
översidan. Den kan ej så lätl skiljas från C. aquatilis, eftersom denna art
kan ha papiller på båda sidorna. Emellertid uppträda andra avvikelser
från C. aquatilis: översidan är ofta ojämnt buktad med något båglikt
böjd kontur, papillerna äro ofta talrikare på undersidan, och kanten
är + rak, ofta ganska smal med föga utvecklat sklerenkym. Dessutom
är fruktgömmets spröt ej så starkt uppsvällt.
Av C. aqualilisXcae s p i t osa ha vi ej sett något material. Det —
myckel sparsamma herbariematerial, som vi selt med detta namn, torde
höra I il I C. aquatilis.
Carex aquatilisY^elata är tydligen en mycket sällsynt hybrid.
Kükenthal (1909) upptager den men nämner endast två växtplatser,
den ena på Irland, den andra i Sverige, vid Winnerstad i Östergötland.
Från denna lokal ha vi ej sett den — och den finnes förmodligen ej
kvar där nu —, men den är i senare tid funnen på en annan svensk
lokal, nämligen vid Kroppkärrsjön vid Karlstad, där den insamlats av
R. Ohlsén 1933, enligt insamlarens uppgif| endast förekommande i en
stor tuva. Såväl i det yttre som i anatomien (fig. 7 c, c) visar den
mycket vackert vissa aquatilis- och vissa elata-drag. Bladen likna
anatomiskt mest aquatilis: bl.a. är kanten uppåtböjd, det finns papiller på
översidan men blott små utbuktningar på undersidan, de för aquatilis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
