Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smärre uppsatser ocii meddelanden <S102
stundom reducerad till en enda korg, och växten i sin helhet erinrar då
habi-tuellt om en liten blommande Gentiana. Utomordentligt små. pulvinata, men
det oaktat i full blomning befintliga individ av Cochlearia officinalis
förekomma flerstädes i sanden nära öns sydända.
En genom vattendrift a Dynan införd växt är den från gamla trädgårdar
kända, välluktande Rosa rugosa, vilken anträffades i två rödblommiga och
ett vitblommigt individ, växande i sanden på västsidan av ön.
Bortsett från den i förteckningen anförda eutrofa Hypnum
(Cirriphyl-lam) piliferum ha inga mossor anträffats å Dynan, ej heller några lavar.
Följande zoocecidier antecknades den äo/o 1946:
Atriplex littoralis med Aphis atriplicis; cecidiet förekommer allmänt å ön;
Elymus areriarius med en nematod, Tylenchus hordei, som bildar
oregelbundna ansvällningar å rotsystemet.
A Rumex crispus ocii Vicia Cracca iakttogos vid samma tillfälle ymniga
kolonier av svarta, resp. mörkfärgade Aphis-kolonier.
Otto Gertz.
Litteratur.
Dahlbeck, N., Strandwiesen am südöstlichen Öresund. Inaugural-Dissertation. (Acta
Phytogeographica Suecica. XVIII. Stockholm 1945).
Gertz, O., Måkläppens flora. (Kungl. Fysiografiska Sällskapets i Lund Förhandlingar.
Bd 3. 1933. Nr 5. p. 61).
— Eskilstorpsholmarnas flora (Skånes Natur. Årg. 22. Lund 1935. p. 156).
Gunnarsson, J. G. Vellingeortens flora. Malmö 1932.
Ekonomiska kartbladet Klagshamn. Utgivet Malmö 1913.
Sjökortet 271 över Öresund, södra delen. Tryckt Stockholm (1934) 1938.
Floran i två sydbranter i Norrbotten.
Berg med större branter äro sällsynta i Norrbotten, och ännu ovanligare
är det att träffa på en brant, där tillräckligt med vatten sipprar fram, så att
växter kunna trivas. I Älvsbytrakten äro dock några sådana berg belägna.
Den 9 och 10 juli 1946 undersökte jag som hastigast floran i sydbranterna på
Falkberget och Kvarnberget i Älvsby socken. Det förstnämnda berget är
beläget å 66° 44’ n. br. samt 298 m över havet. Brantens fot torde ligga något
10-tal ni över 200-metersnivån. Kvarnberget är beläget något längre ät S
(66° 39’ 20" n. br.) och är 206 m högt. Stupet börjar vid ungefär 140 m ö. h.
Nedanför Falkberget går en bäck från Avaträsket (115 ni ö. b.), och vid
en kallkälla S bäcken växte:
Selaginella selaginoides
Equisetum pahistre
Sparganium hyperborevm
Av Alnus incana v. argentata anträffades ung. 5 ex. Den vitblommiga
formen av Pedicularis palastris växte längs större delen av häcken. Sannolikt
äro de båda sistnämnda växterna nya för Nb.
Tofieldia pusilla
Alnus incana v. argentata
Pedicularis palustris f. albida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
