- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1947 /
116

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

h. weimarck

Sverige.

Skåne. Bastarden har i stort sel t samma areal som Q. petraea, men
detaljerna i utbredningen fa ej anses vara fullt utredda. Hybriden torde i själva
verket förekomma på åtskilliga platser, från vilka den ännu ej är bekant. —
Blott ett fynd faller väsentligen utanför petraeas utbredning, nämligen
»Scania. Reften. herb. E. Fries» (!’). Detta exemplar har dock måhända varit
odlat. Exemplaret, som av Fries bestämts till Quercus Robur v. pedunculata
är i själva verket en subpetraea-iorm med långskaftade, undertill tätt
stjärn-håriga blad och ett honhänge med omkr. 15 mm lång axel.

Blekinge. Ett mycket stort material föreligger, i synnerhet från trakten av
Karlshamn genom K. B. Nordströms och I. Linderholms insamlingar. Materialet
är skiftande och delvis kritiskt. — B. Holmgren (1942) uppger bastarden
som täml. allmän i Blekinge.

Öland. Q. petraea X Robur är bekant från detta landskap genom följande
insamlingar: Borgholm: S nya lasarettet. K. F. Dusén. 11.9.1892. fr.
(S, U): Borgholm, O. Köhler, 8.9.1911, fr. (S). Högsrum: Hälla. A. J.
Snell, 8.1932, fr. (G, L, U); strax S Rälla, landborgsbranten. B. Sterner,
16. 8. 1932, fr. (S); Stugbyn, 11. Mohlin, 7. 1940. fr. jun. (G. L, S, U). B e p
p-1 i n ge: S Stugbyn, W. Palmaer, 25.7. 1940, fr. (S); Strandtorp, landborgen.
B. Sterner. 4.8.1944, fr. (G). — De äldre av dessa kollekter. Dusens och
Kölders, ha gällt som Q. petraea. Båda insamlingarna äro sub-Robur-former
med korta, grova bladskaft och välutvecklade bladöron. De övriga fynden äro
vackert utbildade intermediära former.

Gotland. Ehuru Q. petraea ej anträffats på ön. är hybriden bekant från
en lokal: G o t s k a Sandö n, vid N fyren, K. Johansson, 17. 8. 1903, fr. (U).
Det föreliggande exemplaret representerar en typisk form av hybriden:
stjärnhårigheten är dock mycket gles. K. johansson (1907) uppfattar den som Q.
Robur f. brevipes Heuff. och har antecknat på etiketten: Utbildad på en gång
som f. cuneijolia (med öfver 10 mm långt bladskaft på enstaka blad) och som
f. brevipes, men blad ej stjärnhåriga . - Som ytterligare, om Q. petraea
erinrande hybridkaraktär tillkomma emellertid tämligen tätt gråludna
frukt-bägare och framförallt mycket korta stift och djupt kluvna märken. —
Slutligen är exemplaret samlat sa sent som 17.8. men har trots detta outvecklade
ollon.

Ett omdiskuterat fall är Westöö’s fynd från Lojsta, Frideträsk (jfr
sid. 110). Det ligger till grund för Hartmans (1854) uppgift om förekomst
av Q. petraea på Gotland, en uppgift som kommer igen i de följande upplagorna
av Hartmans flora och ännu kvarstår i vara floror. Exemplaret diskuteras av
K. Johansson (1907). som för det titi Q. Robur’s formkrets, enligt min
uppfattning med all rätt.

Småland. Bastarden är känd från de flesta delar av landskapet. En
mycket stor del av det föreliggande herbariematerialet har tidigare ansetts
tillhöra Q. petraea.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1947/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free