Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 från lunds botaniska förenings förhandling aB 1946
Den 29 mars. - Revisionsberättelserna för arkivariens, sekreterarens,
redaktörens och kassörens räkenskaper för år 1945 godkändes, och
räkenskapsförarna beviljades ansvarsfrihet.
Talade fil. lic. Hugo SjüRS, Uppsala om »Nordsvenska myrtyper sedda
från marken och från luften».
Inledningsvis betonade föredragshållaren motsatsförhållandet mellan de
typiska norrlandsmyrarna och de i stort sett till områdena söder om den
naturgeografiska norrlandsgränsen bundna välvda mossarna. Dessa båda
huvudtyper av myrar äro i topografiskt och hydrografiskt avseende belt olika.
På norrlandsmyren leda vattenbanorna mot mitten eller ena kanten, på den
välvda mossen däremot allsidigt utåt kanterna. Som förmedlande myrtyp
uppträder särskilt i föredragshållarens egentliga undersökningsområde,
Bergslagen, de s.k. flackmossarna. Flackmossarna äro i sin vegetation och med
hänsyn till beskaffenheten av sitt vatten verkliga mossar, men i sin topografi
närma de sig norrlandsmyrarna. De äro i regel ensidigt lutande, ej välvda, och
deras högst belägna sida gränsar ofta utan tydlig tagg mot fastmarken.
Preliminära kartor över utbredningen av de olika myrtvperna i Bergslagen
demonstrerades. Dessutom visades ett stort antal fotografier, tagna dels från
marken eller trädkronor, dets från flygplan. Flygbilderna hade tagits av
Flygvapnet ocli användes särskilt för att demonstrera vattenbanorna på myrarna
och deras olika utbildning.
Don 15 april. - Godkändes del av styrelsen uppgjorda förslaget till
sommarexkursion i Skåne tillsammans med Dansk Botanisk Förening.
Höll professor J. A. Nannfelbt, Uppsala föredrag om »Polvmorfien inom
Ranunculus auricomus - komplexet».
Föredragshållarens undersökningar lia huvudsakligen varit inskränkta till
Mellan- och Nordsverige. Han visade, att R. cassubicus ej kunde skiljas från
R. auricomus - komplexet, och att de s.k. hybriderna mellan dessa arter i
själva verket utgjorde ett flertal distinkta »småarter», vilkas utbredning belt
faller väster om utbredningen av R. cassubicus. En av de karaktärer, varigenom
R. auricomus skall skiljas från R. cassubicus, nämligen kall fruktfäste, håller
ej streck, i det att nästan alla finska och c:a hälften av de ostsvenska
aurico-/jiH.s-typerna ha m.el.ni. hårigt fruktfäste. Inte heller karaktären hårig frukt
hos auricomus håller alltid streck. På Nissontjårro ocli Novaja Zemlja och i
Östgrönland förekommer t.ex. en kalfruktig typ, R. Lyngei II. Sm. Alla
kal-fruktiga eller nästan kalfruktiga former ha emellertid hårigt fruktfäste utan
att i övrigt i något avseende erinra om R. cassubicus. Do skilda typerna
utmärkas ofta av en speciell ekologi och utvecklingsrytm. En fullkomlig
konstans hade konstaterats hos de i kultur prövade typerna. Naturiakttagelser
synas bestyrka denna uppfattning.
Fil. lic. Oi.ov Gei.in demonstrerade några Draba verna - kulturer.
Den 26 april. — Talade dr phil. Tyge Bocheu, Köpenhamn om
»Vegetation ocli flora på danske Havskrænter».
Under Litorinatiden, då Danmark för övrigt var täckt av skog, funnos
å havskra’nterna större eller mindre skoglösa områden, som bibehållit sig
fram titi våra dagar. Vegetationen här växlar oerhört, beroende på olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
