Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL SKÅNES FLORA 37. QUERCUS PETRAEA
205
o i the species — not its låte origin, as suggested by Gams (1924) —
mainly prevents the preservation o f macro fossils
of (J. p e t r a e a in t u f a.
Literature.
burger, H. (1921). Leber morphologische und biologische Eigenschaften der
Stiel-und Traubeneiche und ihre Erziehung im Forsigarlen. — Mitt. Schweiz.
Zen-tralanst. Forstl. Versuchswesen 11. Zurich.
Büsgen, M. (1911—13). Cupuliferae in Kirghner, Loew & Schroeter,
»Lebens-geschichte der Blütenpflanzen Mitteleuropas» 2. — Stuttgart.
Dengler, A. (1941). Bericht über Kreuzungsversuche zwischen Trauben- und
Stiel-eiche und zwischen europäischer und japanischer Lärche. — Mitteil. Göring
Akad. Forstwiss. 1. Berlin.
Eitingen, G. R. (1926). Der Wuchs der Eiche in Abhängigkeit von dem Gewicht der
Eicheln. — Forstw. Centralbl. 48. Berlin.
EKSTRÖM, G. (1936). Skånes moränområden. — Sv. Geogr. Årsb. Lund.
— (1940). The cultivated moraine soils of Scania. — Soil Research VII.
Erdtman, G. (1920). Einige geobotanische Resultate einer pollenanalytischen Unter-
suchung von siidwestschwedischen Torl’mooren. — Sv. Bot. Tidskr. 14.
Stockholm.
— (1921). Pollenanalytische Untersuchungen von Torfmooren und marinen
Sedimenten in Siidwest-Schweden. — Ark. f. Bot. 17. Stockholm.
Fries, E. (1835). Corpus florarum provincialium Sueciae 1. Flora Scanica. — Upsaliae.
Gams, H. (1924). Beiträge zur Geschichte der Quercus sessiliflora Salisb. — Genetica 0.
’s-Gravenhage.
Hesselman, II. (1932). Öm klimatets humiditet i vårt land och dess inverkan på
mark, vegetation och skog. — Meddel. fr. stat. skogsförsöksanst. 26. Stockholm.
Hård av Segerstad, F. (1924). Sydsvenska florans växtgeografiska huvudgrupper.
— Malmö.
Krasan, F. (1886). Beiträge zur Entwicklungsgeschiehte der mitteleuropäischen
Eichenformen. — Engl. Bot. Jahrb. 7. Leipzig.
Lid, j. (1944). Norsk flora. — Oslo.
Lilja, N. (1838). Skånes flora. — Lund.
Lundegrkn, A. (1934). Kristianstadsområdets kritbildningar. — G.F.F. 56. Stockholm.
Moss, C. E. (1913). Vegetation of the Peak district. - Cambridge.
Nordhagen, R. (1940). Norsk flora. — Oslo.
Olsen, C. (1937). — Growth of Deschampsia flexuosa in culture solutions and in
soils with different pH values. — Compt. rend. lab. Carlsberg XXII.
Copenhagen.
— (1938). Undersøgelser over Bundfloraen i danske Egeskove og Egekrat. — Bot.
Tidsskr. 44. Köbenhavn.
Overton-IIaikola, M. (1944). Bidrag till Skånes Flora 29. Vegetationsstudier i
Kågeröds socken. — Bot. Not. 1944. Lund.
von Post, L. (1924). Ur de sydsvenska skogarnas regionala historia under
post-arktisk tid. — G.F.F. 46. Stockholm.
— (1933). Den svenska skogen efter istiden. — Verdandis småskr. 357. Stockholm.
15 Botaniska Notiser 1947.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
