Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
GÖSTA KJELLMERT
Vid en jämförelse mellan jordartskartan (geologiska kartbladet),
generalstabskartan och min trofiska karta har jag funnit följande
samband:
Moränjord ..... barrskogsområde ..............oligotrofområde.
Ler-, sand- och (lövskogsområde ..............mesotrofområde.
grusjord ..... |rent kulturomr. (åkrar, ängar) . eutrofområde.
Då generalstabskartan har samma beteckning för kärr och mossar
blir en jämförelse med dyjorden svår. Även kärren kunna ju förete rätt
stora olikheter i trofiskt avseende.
Vidare finner man, att de högre liggande partierna vanligen äro
oligotrofa, förkastningsbranten och de lägre liggande trakterna i norr
och söder äro mesotrofa. Eutrofa äro de lägst liggande trakterna, delar
av rullstensåsen och vissa randområden vid denna.
Något fast kalkberg finnes ej inom socknen. De c a 1 c i f i 1 a
arterna äro därför bundna till kalkrik morän, kalkhaltig snäckgyttja
och kalkrika källmyrar. De sistnämnda äro vanligast vid rullstensåsen.
Det är just traktens läge söder om Närkesslättens silurområde, som
möjliggör förekomsten av rätt många kalkväxter. Till följd av deras
bundenhet till myrar äro de alla ± fuktighetsälskande. Några xerofila
arter kunna ej nämnas i detta sammanhang. Till största delen utgöras
de av sydliga arter, som redan omnämnts i samband med dessa. En
del synas ej ha så stark calcifil prägel i sydsverige. Ex. Orchis
stricti-foliu. De nordliga kalkväxterna, även de redan omnämnda, förekomma
ofta tillsammans med de sydliga. Ex. Epipactis palustris och Parnassia
palustris. Endast en calcifil baltisk art är funnen, nämligen Polygala
Amarella. Några ubikvister trivas gärna på de kalkhaltiga lokalerna.
Här bör nämnas: Carex Buxbaumii, Eriophorum lati folium och Linn in
catharticum.
Intressant är en annan grupp av växter, som av olika anledningar
övervägande förekomma inom grönstensstråket. (i r ö nstensarter
skulle de kunna kallas. De äro: Asplenium septentrionale, A.
Tricho-manes, Cystoptcris fragilis, Suture ja Acinos och Woodsia ilvensis. De
mindre ormbunkarnas kärlek till grönstenarna kan kanske hero på
dessa klippors sprickrikedom. Några arter uppvisa en tydligt större
frekvens i detta område. Om det beror på grönstenarnas förekomst,
vill jag låta vara osagt. Carex hirta, Ranunculus Polyanthemus,
Satu-reja vulgaris och Sempervivum tectorum kunna nämnas.
Som av Hård framhållits, utöva de olika grönstenarna mycket
olika inflytande på floran. De ur botanisk synpunkt intressantaste klip-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
