Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K AT JONSBESTÄM NING AR I MYRVATTEN
303
sea-level. The comparatively high Na values (much higher than Ihe Na values from
the same type of fen 011 t lie mainland) are possibly due to atmospheric sail.
Indicators of Ihe mineral soil water limit, i.e. the border between fen and bog
(comp. Thunmark 1942), are, among others, Carex lasiocarpa, (’.. rostrata, Equisetum
fluuiatile, Eriophorum angustifolium, Menyanthes trifoliata, Utricularia intermedia
and V. minor. The analyses show that these plants disappear where Ca decreased
below 1 mg 1 in July 1940 i.e. that the mineral soil water limit (Thunmark’s
Mineral-boden wassergrenze), or the limit between bog and fen, al this time coincided with
a Ca value of about 1 mg/I.
Indicators of extreme rich fen are, among others, Carex lepidocarpa and
Schoenus ferrugineus. As far as can be judged from the few analyses available,
the limit for this group of exclusively calciphilous plants, i.e. Ihe calcareous water
limit sens, strict., in July 1946 law somewhere in the neighbourhood of Ca value of
18 mg/I.
Litteraturförteckning.
AlbkrtsoN, N. (1942). Växtgeografiska bidrag från östra Falbygden. — Bol. Not.
Lund.
Du Rietz, G. E. 11925). Die Hauptzüge der Vegetation der Insel Jungfrun. — Sv.
Bot. Tidskr., 19. Uppsala.
— (1942). De svenska fjällens växtvärld. Norrland; natur, befolkning och
näringar. — Ymer. Stockholm.
—■ (1945). Bryophyta, Lichenes. — Nannfeldt, ,1. A. & Du Rietz, G. E. Vilda
växter 1 Norden. Mossor, Lavar, Svampar, Alger. Stockholm.
Granlund, E. (1932). De svenska högmossarnas geologi. —• Akad. Avhandl. S.G.U:s
Årsbok, 26. Stockholm.
Kivinen, E. (1935). über Elektrolytgehalt und Reaktion der Moorwässer. —
Maata-louskoelaitoksen maalutkimusosasto agrogeologisia julkaisuja N:o 38. Helsinki.
Krusenstjerna, E. von (1945). Bladmossevegetation och bladmosseflora i
Uppsala-trakten. - Akad. Avhandl. Acta phytogeographica suecica, 19. Uppsala.
Lohammar, G. (1938). Wasserchemie und höhere Vegetation schwedischer Seen.
Akad. Avhandl. Svmb. Bol. Ups. 111:1. Uppsala.
Lundegårdh, H. (1929). Die quantitative Spektralanalyse der Elemente und ihre
An-wendung aul’ biologische, agrikulturchemische und mineralogische Aufgaben
-— Jena.
— (1934). D:o. Zweiter Teil. Methodische Verbesserungen und praktische Anleitung
fiir die Ausführung von Analysen in den Gebieten der Biologie, Medizin,
Agri-kullurcbemie und des Bergbaus. — Jena.
— (1936). Investigations into the quantitative Emission Spektral Analysis of
inorganic Elements in Solutions. — Lantbrukshögskolans Annaler, vol. 3. Uppsala.
Lundqvist, G. (1928). Beskrivning till kartbladet Skövde. — S.G.U., Ser. Aa, N:o 121.
Stockholm.
Mattson, S., Sandrerg, G. & Terning, P.-E. (1944). Elektrochemistry of soil
formation. VI. Atmospheric salts in relation to soil and peat formation and plant
composition. — Annals of the Agricultural College of Sweden, 12.
22 Botaniska Notiser 1947.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
