Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Botaniska Notiser 1947, Häfte 4. Lund
Dömestorps flora.
En hittills okänd växtförteckning från år 1754.
Av Otto Gertz.
Den halländska floristiken uppvisar redan tidigt berömda
forskarnamn. De första bidragen lämnades på konung Christian IV:s tid av
två danska läkare och naturforskare, Jørgen Fuiren och Ottho
Sperling, som vi även ha att tacka för de äldsta floristiska uppgifterna från
Skåne,* ävensom från Blekinge och Gotland. Under deras tillsammans
fyra resor, vilka Fuiren och Sperling företogo på konungens uppdrag
åren 1622 och 1623, besöktes Halland på den s.k. skånska resan
sistnämnda år. Vägen logs från Hälsingborg över Rosendal och Sandåkra
lill Ängelholm, därefter över Hallandsås norrut längs kusten lil!
trakten norr om Varberg, varefter återresan skedde samma väg. Under
färden antecknades de mera sällsynta eller anmärkningsvärda växter, som
därvid blevo funna. Dessa uppgå lill ett antal av 43, därav 38
fanerogamer och kärlkryptogamer. Samtliga växtförteckningar — från
Halland, Skåne, Blekinge och Gotland — offentliggjordes år 1662 av
Fuirens systerson Thomas Bartholinus i Cista Medica Hafniensis
under titeln Index plantarum indigenarum quas in ilinere sno
obser-vavit D. Georgius Fuiren. Den egentlige författaren var emellertid icke
Jörgen Fuiren. utan Ottho Sperling, såsom framgår av uppgifter,
som denne meddelat i sin självbiografi.
Färden genom Halland berörde som nämnt endast kustområdet
upp till Varberg. De växter, som anträffades, anföras under namn, som
huvudsakligen äro hämtade från Caspar Bauhini Pinax (1623). Dessa
namn ha återförts till modern nomenklatur genom akademiadjunkten
A. E. Lindblom — grundaren av Botaniska Notiser —, som år 1837
* Den äldsta fyndortsuppgiften för en skånsk växt går dock ännu nära hundra
år tillhaka i tiden. Den härrör från Lundakaniken Christiern Pedersen, som år
1533 i tryck omnämner Betonica officinalis från Stehag, en plats, där denna växt
ännu i dag förekommer (Gertz, 1932, p. 461).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
