Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Botaniska Notiser 1947, Häfte 4. Lund
Mossfloran inom Sundsjö s:n, Jämtland.
Av F. O. Österlind.
Ar 1941 framkastade jag för fil. dr Herman Persson, då i
Göteborg, tanken att företaga en inventering av mossorna i Sundsjö s:n.
Tanken vann hans livliga gillande, främst därför, att Sundsjö ligger i
skogsbygden, vilken, i motsats lill fjälltrakterna, är mycket litet känd i
bryologiska avseende. Då min artkännedom är mycket bristfällig, har
jag varit nödsakad anlita ett antal bryologers bistånd, som välvilligt
lämnats. Sålunda ha fil. dr H. Persson, Stockholm, godsägare P. A.
Larsson, Movik, fru Elsa Nyholm, Lund, överläkare S. Arnell, Gävle,
och fil. dr E. v. Krusenstjerna, Uppsala, bestämt ett mycket stort
antal mossor, för vilket jag härmed uttalar mitt varma tack. Dr Persson
särskilt är jag tacksam för alla råd och anvisningar och det välvilliga
intresse han visat under arbetets gång. Under ett fyra dagars besök i
Sundsjö år 1944 fann dr Persson el I 20-tal för Sundsjö nya mossor.
Sundsjö är en utpräglad skogssocken, mycket kuperad med
barr-skogsklädda höjder och mellan dem ett otal större och mindre sjöar,
tjärnar och myrar. Socknen ligger hell inom urbergsområdet, endast i
nordväst stöter den på en kort sträcka mot silurområdet. Moränen
förefaller dock alt åtminstone på sina ställen vara kalkhaltig. Härpå tyder
förekomsten av blekesjöar, såsom O. Andsjön och Stortjärn i Fanbyn,
samt en del kalkälskande växter, såsom Schoemis ferruginous vid
Andsjön, Primula furinosa vid Stortjärn i Fan hyn och vid Björsjön,
Pota-mogeton filiformis i Sundsjön, Ilosjön, tjärnen i Marsätt och Binnsjön,
samt icke minst Scapaniu calcicola pa Galtberget i Fanbyn och på
Sköleberget i Tavnäs. De sistnämnda förekomsterna torde icke kunna
förklaras på annat sätt än alt kalkhaltigt vatten sipprar genom
morängruset över klippväggen, som består av revsundsgranit.
Berggrunden består i sydvästra delen av revsundsgranit, i övrigt
av migmatiter (finkorniga grå graniter med inblandning av
urbergsskiffrar). Gränsen mellan de båda områdena går i en svag båge från
sydändan av Röringen över Över-Gässlingen till sydändan av Singsjön.
Grönstenar (åsbydiabas) förekomma på tre ställen: söder om Ismun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
