Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
axel tör.ie
Han dog mitt under den osedvanligt langa och hårda vintern, vilkens
verkningar, när de småningom blevo uppenbara, belt enkell voro
fruktansvärda. I Lunds bot. trädgärd dogo massor av växter. Växter som Hagman
haft i sin vard under många är, kanske hade han själv dragit upp dem eller
haft dem med sig hem frän någon av sina resor. Hagman besparades sorgen
se förödelsen.
1 Riseberga socken på Söderåsen föddes Nils Hagman den 4 okt. 1870.
Hans fader var torparen Nils Bengtsson. Sin trädgårdsmannabana började
Hagman som sjuttonårig i en handelsträdgård i Laholm. Till botaniska
trädgarden i Lund kom han redan 1891. till en början som elev. Efter några år
(1895) blev han underträdgärdsmästare, och 1906 utnämndes han till
akademi-trädgårdsmästare. Som sådan verkade ban till 1936, då han efter sammanlagt
45 års tjänst officiellt lämnade botaniska trädgarden.
Inom denna ram gömmer sig en sällsynt arbetsfylld gärning. Hagmans
föräldrahem var ej rikt. Men ban hade med sig därifrån i arv en okuvlig
arbetsglädje, en arbetsvilja, som parad med en god portion kunskapstörst
följde honom livet genom. Den skola hans hemsocken bestod var ringa. Han
byggde emellertid vidare på den, framför allt genom självstudier. Man kan
säga, att han egentligen aldrig slutade upp att lära. Ännu som pensionerad
gav han sig med frejdigt mod i lag med nya uppgifter.
För akademiträdgårdsmästaresysslan var han väl skickad. Meriter hade
han bland annat skaffat sig genom omfattande studieresor både inom- och
utomlands. Så företog han 1903 en 6-manaders resa till Tyskland och Schweiz
1904 vistades lian en tid vid Bergianska trädgården i Stockholm. 1910 gick
färden över Danmark, Holland. Tyskland och Schweiz.
Hagmans tid sammanfaller i stort sett med den murbeckska eran.
Professor Svante Murbeck blev prefekt för Lunds bot. trädgård vid årsskiftet
1902 1903. Under Murbecks tid genomgick trädgården en kraftig utveckling,
nya områden tillkommo, och inom den gamla trädgården gjordes
omläggningar. Det kom på Hagmans lott alt praktiskt utforma dessa arbeten. Bland
dem märktes ett arboretum strax norr om trädgårdens södra del. Detta var
eller flera ars arbeten i stort sett färdigplanterat 1910. Nu är det uppvuxet
och rymmer flera av trädgardens mest värdefulla lignoser. Snart därefter
införlivades med trädgården det jämförelsevis stora området utmed ().
Vallgatan, där Botaniska museet ligger. Detta byggdes 1912—1913, ocli strax
därefter voro också anläggningarna pa området färdiga. Arbetet med dessa
blev mycket omfattande, da angränsande delar av gamla trädgården fingo
omformas, för att det hela skulle smälta samman.
Ar 1917 fick trädgårdens södra del. den s.k. östra promenaden, sitt
nuvarande utseende. Då grävdes den stora dammen, och gängsystemet omlade*.
Den sista stora förändringen i trädgarden skedde 1927. da området för
gagnväxterna tillkom.
Det var således stora arbeten som kommo till utförande. Det märkliga
var, att de utfördes jämsides med trädgardens dagliga skötsel och till stor del
med trädgårdens ordinarie arbetsstyrka; den extra hjälp, som bestods, var
icke omfattande. Hagmans arbetsdag blev också tidvis hade lang och intensiv.
Prof. Mcrbeck var fordrande och åtminstone utåt snål med erkännande. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
