Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litteratur
415
triida, i bäckstråken förekomma fuktskogar av al oeli ask samt rikkiirr, de
senare som vid V ramsans övre lopp med Epipactis palustris, Gymnadenia
co-nopsca, Carex lepidocarpa och många andra. Ju längre upp på asen man
kommer. desto fattigare blir jorden. Skogarna bli där av hedtyp med Deschampsia
flexuosa. Vaccinium Myrtillus och V. Yitis-idaea. Ljunghedar intaga här stora
arealer, i myrarna uppträda Carer pauciflora, Eriophorum vaginatum och
Rhynchospora alba. Åtskilliga suboceaniska arter finna här
existensmöjligheter: Erica Tctralix, Gentiana Pneumonanthe, Galium hercgniciim och J uncus
squarrosus.
Lixdquists En lövskog på slätten skildrar Dalby hage. Inom det
fridlysta området härstamma talrika ekar men blott en enda bok från början av
1700-talet, de övriga större träden, bokar, almar och askar, äro 100 år yngre.
Almen och asken torde sa småningom konkurrera ut eken och boken, men
hasseln kämpar också hart om utrymmet. Framtidsperspektivet är: en
hassel-skog med spridda almar och askar, men helt utan bok ocli ek». — Samme
förf. framhåller i Bokskogarna betydelsen av det skydd, som förr ägnades
boken och eken såsom bärande träd, och vidare, hur boken på bondgårdarnas
arealer fatt lämna plats för öppen kulturmark. Bokskogen hotas i nutiden av
barrskogen, i synnerhet den planterade granen. Det finns dock skogsägare, som
bevara bokskogen och detta ger oss en förhoppning om att det ännu skall dröja
länge innan Smålands taggiga horisonter dominera på den gamla skånska
slätten och områdena mellan asarna .
I Äng och hed vid Sundet skildrar Dahi.beck sydvästra Skånes
strandängar och hedar. Människan har satt djupa spår i denna landskapstyp. Här
har bedrivits och bedrives fortfarande ett intensivt bete, grästorv liar skurits
lill vallar och tak, tångtäkt har skett i stor omfattning. Stora områden täckas
av hed. Ljungen . Calluna dominerar på de torraste delarna, något fuktigare
förekomma Erica och Scirpus austriacus och i de större sänkorna Deschampsia
setacea, Gentiana Pneumonanthe och Lycopodium inundatum.
Weimarck liar i Den skånska floran och vegetationen — en översikt
sökt ge en bild av de skiftande aspekterna inom landskapet: jordar, topografi,
klimat, flora och vegetationslyper. Inom Nordskånes urbergsterräng bildas
skogarna av gran, tall. bok och ek. De äro huvudsakligen hedskogar. En karta
över Quercus petraea visar denna areal. Hedskogarna täcka även stora delar
av åsarna. Deras utbredning, åtminstone de fuktigare typernas, åskådliggöres
av kartan över Cornus suecica. Den återstående delen av landskapet bär
ängs-skogar. vilkas fördelning ganska väl framgår av kartan över Festuca giganten.
De skoglösa. torra markernas samhällen äro inom urbergsområdet hedar med
bl.a. (.(dluna och Festuca ovina. inom de rikare delarna däremot
stäppsamhällen, där Androsace septentrionalis, Astragalus arenaiius, Dianthus arenarius,
Saxifraga tridactglites och många andra äro karakteristiska. Då fuktigheten
stiger titi en viss nivå, ersättas torrhedarna av fukthedar. Inom dessa uppträda
bl.a. talrika suboceaniska arter: Blechnum. Deschampsia setacea, Erica och
Gentiana Pneumonanthe. Den rikare motsvarigheten är ängen med dess talrika
Orchis-arlcr, Prollius. Stachys officinalis m.fl. Urbergsbygdens myrar bestå
29 Botaniska Xoliser 3.9)7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
