Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på bondvischan, sabla bondkaniner, att ni behöver
slipsten?!
Men ateljén! Där är verkligen vackert. Men det
är ju om lösöret jag är tvungen att tala. I taket
hänga två dyrgripar, en grönlandskajak av den
förnämaste typen, gåva av Knud Rasmussen, och en
nordlandsbåt som Hjalmar Lundbohm en gång lät
sända mig från Narvik. Det är en obeskrivlig
njutning för en konstnär att söka förstå och lära sig
dessa båtars ädla och ändamålsenliga linjer. För var
gång jag ser dem, blotta de nya skönheter att älska
och vila sig vid, jag gör nya upptäckter i
mänsklighetens sökande efter fullkomlighet. Bakom dessa
former ligga årtusendens trevande försök, framtvungna
av en hård nödvändighet. När skola våra flygmaskiner
nå en motsvarande skönhet?
I ett hörn står aktertuben till en torped. Jag fick
den för många år sedan av en vän, en av cheferna
för Eskilstuna stålpressningsaktiebolag och blev rätt
förvånad. Deri åtföljdes av en ganska lakonisk
skrivelse:
| »Broder! |
Härmed skickar jag dig aktertuben till en torped. |
| Vännen etc.» |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
