Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gården är indelad i fält genom rader av öländsk
kalksten, hitförd av förre ägaren och inom en rundel
av sådana strålar blomsterrabatten med olika färger
för varje år. Jag har funderat på att placera en så
kallad grosshandlarkula i dess mitt, såvida jag icke
fastnar för idén ställa dit en staty av mig själv som
Pan i mina klippors röda granit. Bland buskarna
omkring ligga järnhjulen från min gamla kanons
nedruttnade lavett och några revben och ryggkotor av
en val.
Prästerna i Väddö äro av en alldeles specifik ras.
För många år sedan kom en av dem på officiell visit.
Jag tog emot honom med den förbindlighet och det
överseende som utgöra min tjusningskrafts egenart.
Han var en ytterst allvarlig ung man. Framför
valbenen stannade han och knäppte händerna. Jag
väntade en längre utläggning om Jonas i valfiskens buk,
men någon sådan kom ej utan han utbrast: Vad är
det? — alldeles som i katekesen.
— Å, det är bara resterna av en gädda, som jag tog
på drag förra sommaren i Singösundet.
— Nej, nu skämtar väl herr Engström?
— Ja, det gör jag verkligen. Allvarsamt sagt är
det valben.
— Men valar finns väl inte i Östersjön?
— Egentligen inte, men likaväl som människor kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
