Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hungersnöden vill jag likna vid ett manuellt ingrepp i den
ännu icke stelnade massan. Riv upp en bit med
naglarna — och sakta, omärkligt drar massan ihop sig
och visar samma lugna yta som förut. Så är Ryssland.
Men när bönderna vakna och märka att bara några
individer, kanske bara en hundradel av hela
befolkningen, terroriserat dem, då ska du få se en
revolution, mot vilken den sista bara är som en smekning.
Ty en bonderevolution blir det hänsynslösaste av allt.
Djuren vakna, oxarna som gått under ok, upptäcka
plötsligt att de äro starkare än sina pådrivare och
de ska stångas och trampa ned — det blir en kort
men nödvändig historia. Det är bönderna som göra
mat åt oss och hur industrien än utvecklas, måste
man ta maten ur jorden. Om än all kemi mobiliseras,
måste födan dock tas ur jorden alldeles som gräset
växer ur jorden. Det kan inte växa ur luften. Men
Rysslands industri i detta ögonblick siktar högt. Vem
har mobiliserat den, vilka makter, vilka män? Det är
inte ryssar, ty en riktig ryss kan inte vara chef. Han
ser med sina beslöjade ögon, på kvinnorna i sitt
harem — — — men nu kan jag ha pratat nog? Ingen
vet något om Ryssland, inte ryssar, inte utlänningar
som bo där. Kom ihåg att det är Orient. —
Något liknande berättade den diplomat jag umgicks
mest med i Moskva, greve Ulrich von
Brockdorff-Rantzau, tysk minister i Moskva och en gång som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
