Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tankarna flyga och fara. När Einstein börjat
lansera sina teorier, vilka ju lära vara matematisk poesi,
blev jag uppriktigt rädd emedan jag icke genast
förstod dem och vände mig till min gamle vän Svante
Arrhenius för att utrannsaka om jag var dummare än
folk i allmänhet. Jag blev verkligt spökrädd, då en av
Einsteins elever, en professor Thirring kom hit och
utvecklade mästarens läror i Astronomiska Sällskapet.
Jag var där med Arrhenius, Nordenmark och
Hjalmar Branting och vi försökte efter professorns högst
populära och naiva föredrag under en privatsupé på
Anglais komma underfund med summan och
innehållet. Fåfängt!
Sedermera höll Arrhenius ett föredrag i Idun om
Einstein, ett ironiskt förklarande av detta jättesnille.
Det är skada att han improviserade, ty hans ord
borde ha bevarats åt eftervärlden. De som voro med
om detta och lyssnade och begrepo, böra ha kvar
ett oförgätligt minne av ett åldrande geni, vars humor
besegrade seniliteten och kom oss yngre att tro och
hoppas att vi inte voro så dumma som vi befarat.
Det är inte nog att vara kvick. Hur mycket ståtligare
äro icke The Svedbergs maskiner än Einsteins försök
att tvinga in elektromagnetismen och gravitationen
under samma formel! Även om det lyckas!
Därmed vill jag icke säga att det mänskliga snillet
icke skall kunna ändra planeternas banor en gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
