Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jorden, narrade Adam och Eva att äta av detta träd.
Han sade (till Eva naturligtvis):
»Ingalunda skolen I döden dö: Förty Gud wet, at
på hwad dag I äten ther af, skola edra ögon öpnas,
och I warden såsom Gud, wetande hwad godt och
ondt är. — — — Tå öpnades bägges theras ögon,
och the wordo warse, at the woro nakne.»
Antag att en människa — eller människorna —
en gång finge reda på systemet i det hela — tänk,
vilket elände det skulle bli! De skulle inte bara
spränga atomer utan deras tilltag skulle resultera i
död, åtminstone för en ganska lång tid, och vi finge
börja med den så kallade utvecklingen från allra
första början, urcellens. Herregud, mig personligen
gör det ingenting, jag är van att klara svårare
situationer, men vilket arbete vore icke, åtminstone till synes,
förspillt. Millioner års arbete!
Jag har nämligen så långt jag kan minnas tillbaka,
trott att om mänskligheten en gång skulle nå sitt
mål, detta är döden, förintelsen. Ty vad vore att
göra efteråt?
»Den som äter av kunskapens träd på gott och ont,
han skall döden dö!»
Jag har alltid sett en djup och för en levande
människa hemsk symbol i detta.
Vad tjänar det hela till?
Men den drift till arbete och den längtan efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
