Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men utan detta band af menslørs sak sig taga,
Att samfundsrefvan se, om natten henne laga,
Och likväl vara glad att blott få vara doid
För afunds gäckeri och aggets hätska våld,
Det tyckes vara nog, att fyllest ej värdera;
Men den så mycket kan, hvad kan han icke mera?
Af allt hvad ömkansvärdt jag värdast nämna vet,
Det är en ncdcrtryckt och värnlö^ blygsamhet,
Som, född att göra hjelp långt mer än den begära,
Med bördan af sin nöd bar tyngden af sin ära,
Och dessa så fördrar att hon ej draga kan;
Men heldrc dignar ner än tynger på en ann.
Ett bistånd med förakt, som mest odrägligt svider,
Gör sjelft ett värre styng, än nöden, som man lider,
Lik den som vräkt på grund bland klippor söker spis,
Och råkar sura bär på taggig berberis.
Det är den usla hjelp man oftast måste pröfva:
Det skär med dubbel ägg att blygas och behöfva:
Man mäter sig i höjd mot dep, som ligger ner:
Och till att visa kraft man trampar, när man ger.
Lycksaligt under slikt jag någorsläds fått känna
En hjelp för mina barn oändligt öfver denna.
Den fins som delar sitt, det himlen gett till lån,
Så doldt, att den det får, ej gissar hvarifrån.
Naturen skapar lif, men ödet gör de rika:
Man lcfvcr som man får, men lifven äro lika.
Hvad har den mera gjort, som ärfver tunnor guld,
Än den, hvars hela arf är nakenhet och skuld?
En slump kan samla guld, en slump kanåter stycka:
Och mången med förtjenst kan dock cj göra lycka;
Det öfverscr och vet min ömma menskovän,
Och känner, fast i stoft, sin like dock igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
