Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der« utseende, aom de haft liil hufvuduiOnslcr. Delta
allt vore ett värdigt ämne för ett snille af större
styrka, men är vida öfver mina små krafter. Så
mycket lärer en hvar kunna aftaga, att deu icke
haft alldeles samma lynne som den vi uu idka och
upparbeta.
Denna konstens vanskick under den mörka
me-delåldren är oss deremot mer kunnogt.
Våre Skalder ifrån Stjernhjelm, som börjat
lika som ett annat tidehvarf, hafva mest liknat
dem som gått fore en Virgilius och Ovidius hos de
Romare. De hafva lefvat hvar på sin tid i
dagningen, då vetenskaperna börjat uppklarna.
Vårt närvarapde tidehvarf begynner att mer
och mer likna gyllcnåldrcn: och vi hafve fått se
lyckliga Poeter, som stigit upp att jemna sig med
de Romerska. Men man skulle alltför långt dvagas
på sida af cgenkärleken, om man ville påstå, det
vi ännu alldeles hunnit till fullkomlighct. Det är
tvärtom ett prof af en stigande konst, alt vi se
huru långt vi hunnit och hvad ännu kan fattas.
Skaldekonsten hos oss liknar alldeles en skön
telning, som, oaktadt den bästa jordmån och blid
himmel, i brist af hägn och vård icke fått komma
sig före, utan tvingas af trög växt.
De hafva längesedan märkt sin öfverilning,
som trott att de Svenskas skalde-ådror vore lika
hårda med deras malmgångar eller tillfrösc med
sjöarna. Det lärer nu mera ingen neka, det våra
fjäll äro en tjenlig Parnass för Skaldemöerna, och
att våra lagrar grönska så ständigt öfver snjön som
Men icke dess mindre måste denna
vara granar.
Vitlra Arb. af O. Bergklint.
Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
