- Project Runeberg -  Vittra arbeten /
236

(1837) [MARC] Author: Olof Bergklint
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■tt vid bebof röra sig till Rikets försvar, än ty
värr vår egen. Soldaten, incr bonde än krigsman,
så godt som ntan all öfning betnma, måste i forstå
fälttåget, med modigaste bjerta, lära att fly ock
få stryk, innan han i de följande kunde hinna att
lära värja sig. Ovan vid faltlefnaden ocb den
bashållning der tarfvas, kunde han kvarken fördraga
vedermödor eller förstå att sköta sig, ntan smalt
bort, innan han ännn väl sett fienden. Den, som
aldrig sett krig, skulle dömma om utrustning och
beväring. En rätt krigslydnad vnr nästan
omöje-lig, så länge den underhafvandc kunde hata sin
förman att finna honom igen vid nästa Riksdag,
och så länge delade tänkesätt arbetade emot
hvarandra i sjelfva lägret och på fältet, atom allt det
hinder, som kunde läggas vid tillrustning af
förnödenheter, att jag ej må nämna den lätthet man
hade att gå hem från befälet. Jag anför, såsom
okunnig i Krigskonsten, endast det lilla, söm jag
visst vet, ehuru det i så måtto ej är litet, då hela
Riket kan äfventyra på hvart enda. Vi hafva mycket
hört, horn man tvistat om Flotta och
Pästnings-byggnad: och hufrudsakeligast af allt, hvilket ock
ögonskenligast visar vår sist främfarne frihets art,
är den sorgfållighet man måst använda, att hindra
en sannskyldig gemenskap emellan Sveriges
Konungar och deras Krigsmagt, lika som
Rcgements-sammansättningen varit så oformlig, att
Konunga-magten ej kunnat stå tillhopa med frihet, och
således ingendera med Rikets sjelfbestånd; emedan
Konungen dock, efter Svenska soldatens urgamla
lynne, är den enda, när han nr till> som i fält
kan gifva ett rätt eftertryck. Men det var ej nog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:36:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bovittra/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free