Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
fur litet. Om jag af denna anledning nu skulle
räka att gOra en något lång omväg, så ärnar jag
dock dermed ej tala om mig sjelf, utan om ämnet.
En annan kunde klaga öfver eder inrättning,
att år efter annat tala om ett och det samma: det
måste ju då en gång blifva utsagdt: andre hafva
upptagit allt vackert och allt sinrikt förut; hvad
återstår väl annat, än att omsäga det samma,
hvilket ej är roligt hvarken att göra eller att höra?
Ingen fara, M. H.! Gustafs lefnad är en ständigt
flödande källa af allt godt: och detta goda är dock
ej lika som vattnet, alltid blott det samma och
enahanda, utan snarare såsom en ständig sommar,
alltid blomsterfull, men dock dageligen omvexlande
af nya plantor. Och om äfven icke så vore, om
vi endast förcställte oss hans lif såsom ett ständigt
fortvarande af samma och enahanda enkla verkan,
såsom solens strålar; så se vi dock, ehuru hon lyst
på lika sätt från vcrldens början, och Skalderna
sungit derom under hela denna tid, att de likväl
alltid finna på något, som låter lika som det vore
nytt: och vi höre vid hennes uppgång med nöje
på sjclfva foglarna, ehuru de hvar morgon hafva,
så till sägandes, samma eviga qvitter. Dagens
behaglighet och dess intryck på hela naturen gör
deras sång behaglig. Man talar utan uppehör om
det man älskar, och kärlekens förnöjelse märker
enljudigheten så litet, att den ej vill höra något
annat.
Nej, detta är ej skulden. Vi glädjas och ville
glädje oss, men vi ville ock rätt kunna föreställa
oss honom, till att af högaktningen dess mer
kunna uppelda vår kärlek. V» vete, att Gustaf är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
