- Project Runeberg -  Märkligheter ur kärleks- och äktenskaslifvet i Sverige /
9

(1872) [MARC] Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9 MISSLYCKADE FRIERIEH,



Han bom på utsatt tid — det var en vacker dag
1699 — ridande (ty så nyttjades den tiden, då man
ville vara artig), men glömde att vid afstigandet binda
hasten, som seden var, vid portstolpen.

Lilla Gertrud var, så beskedlig hon än syntes, en
liten illmarig unge, som föresatt sig att om möjligt göra
sin friare alldeles yr i hufvudet. Sekreteraren inträdde
sirligt, bugade sig fint för assessorskan, hvars hand han
kysste, och sade: "Då de gamle greker och romare
gingo för att fria till en dygdesam jungfru offrade de
till gudarne, hvilket offer kallades prateleja — så
hafver ock jag offrat på den lilla guden Amoris altare för
att i min nådiga och välborna fru assessorskas ärade
hus söka mig en Nupta nova, det vill säga en ung
brud, hvartill jag, med min käre faders råd, utvalt och
utkorat här närvarande välborna fröken Gertruda
Silf-verström, att blifva min maka, min uxor eller hustru,
hvarför jag härmed anhåller att vår sponsalia eller
förlofning måtte firas på öfligt sätt."

Assessorskan sade något om den ära och lycka,
som skedde lilla Gertrud, och sade ja.

Sekreteraren nalkades den skälmska flickan, som
hade svårt att dölja sitt skratt, fastän hon var utom
sig af ledsnad öfver tillbudet. Han räckte henne,
knäfallande, en ring (ty den tiden brukades knäfall), och
sade: "Accipe libens" —■ tag emot den ödmjuka gåfvan.

Gertrud neg och sade — tack vare det en af
husets umgängesvänner, assessor Plaan, lärt henne —:
"Accipio annulum", jag mottager ringen.

Sekreteraren blef utom sig af hänryckning. Det
var alldeles som en förlofning i det gamla Rom. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:36:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bpgkarlek/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free