Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
PRESTERLIGA GIFTERMÅL.
af sin familj och återinsattes i de vilkor, som tillhörde
hennes rang och plats i samhället. Holmin, ehvad han
än inom sig kunde ba deremot, förklarade sig likväl
undergifven sitt öde och bad endast att få säga den
unga damen sitt sista farväl, en bön som icke kunde
afslås.
Baronen återvände till det inre rummet och efter
några sekunder visade sig Mathilde i salen. Holmin, i
denna stund herre öfver sig sjelf — ett herravälde,
kanske det svåraste på jorden — närmade sig den unga
flickan och förklarade mildt, men allvarligt, att han,
till följd af nu förändrade förhållanden, för alltid
af-stode från sina anspråk på hennes hand. Han tackade
henne för det förflutna, som varit så rikt på drömmar
om lycka, tackade henne äfven derför att han för det
tillkommande bergat ett minne så skönt, att det nästan
kunde hålla honom skadeslös för hvad han förlorat.
Han talade så länge andedrägten det tillät, och när
han kände sig nära att förlora den, framstammade han
ett knappast hörbart "farväl" och tog ett steg för att
aflägsna sig.
"Nej, ni får inte gå!" hejdade honom Mathilde,
"och går ni, följer jag er. Det är då inte nog med
att jag förlorat min far, man vill då äfven beröfva mig
min brudgum! Nej, det får inte ske! Jag kan icke
återfå hvad döden tagit ifrån mig, men med lifvet vill
jag kämpa om min kärlek. Hvad angår mig ett
fädernesland, som jag aldrig sett och som en gång försköt
min arma, ädla far? Hvarför skulle jag lemna det
land, som välvilligt emottog honom, gaf honom
bergning och frid medan ban lefde och en graf efter hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
