- Project Runeberg -  Märkligheter ur kärleks- och äktenskaslifvet i Sverige /
130

(1872) [MARC] Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

EN NUNNAS KÄRLEKSBREF. 130

"Det är dig, allra käraste, till vetandes, att vår
konfessor reste i går bort till Maria Cbron, och straxt
kora vår vördige faders bref i Linköping att ban
Lars-messedagen ville komma och inviga personer samma
gång. Om måltid åt biskopen och systrarne blifver
beredd, vet jag icke; dock, der något på färde är, skall
du få veta det af riddarsvennen Pehr Nilsson. Han är
trogen i allt det du honom för min skull vill betro,
allenast du låter väl signetet före. Han går på landet
till Gafiösa, och kan du väl tala med honom hos Lasse
i Häggeby. Du har alltid varit mig till tjenst oeh
behag i allt det jag har begärt. Kom, allra käraste, en
stund till klostret! Vi lära finna råd nu som tillförene.
Jag möter dig i systrarnes yttersta tullport. Glöm icke
att skrifva mig några ord till med Pehr Nilsson!

"Än mins jag huru du sade, när jag satt på ditt
knä och du lekte på harpan: att förr skulle ditt hjerta
sönderbrista och förflyga i så många stycken, som jag såg
löf på trän i lunden, än det skulle mot mig förkolna.
Så ofta jag går i trädgården in och skådar på träden,
betraktar jag de kärliga ord oss emellan. Jag kan
intet mer skrifva: pennan darrar i min hand, hjertat
flyger uti mitt bröst. Gud gifve du hade en sådan
kärlek! Men jag försäkrar dig att min trohet och mitt
lif skola på en gäng ändas! Du kan väl, mitt hjerta,
annorledes tro och tänka om mig här i klostret: jag
vet. väl hvad de verldslige pläga hafva för tal om
klosterpersoner. Det är ock ej utan att bär äro många
fåfänga stunder: bröderna och systrarne leka på spel,
dricka vin och dansa med hvarannan i trädgården afton
och morgon, och äro många af bröderna som galantas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:36:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bpgkarlek/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free