Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 Caspiska hafvet.
liggande träsk och dessutom så beläget, att tillförseln till
Köpenhamn kunde derifrån mycket oroas. Här uppkastade
konungen ett vidlyftigt och ganska fast läger, hvilket efter
honom kallades Carlstad. På denna punkt bibehöll sig svenska
hären orubblig i nära två års tid, sugande derunder Selands
märg. Det var, som hade man sett det götiska lejonet bita
sig fast i den danska leopardens nacke, utan att kunna derifrån
bortskakas eller bortdrifvas.
Caspiska liafvet. Henrik Brenner, hvilken blef antagen
till följeslagare åt L. Fabricius, då denne såsom svenskt
sändebud år 1697 afgick till Persien, gjorde under denna resa en
noggrann ritning öfver Gaspiska hafvet och floden Darja, den
han förmenade vara densamma, som de gamles Jaxartes.
Kartan lemnade han till några vänner för att afritas, äfven till
utgifvaren af "Memorabilia Orientalis Partis Asiæ", hvilken
sednare bifogade den till sitt verk, utan att nämna Brenner
såsom den rätta författaren. På hemresan från Persien år 1700
blef B. qvarhållen i strängt fängelse i Moskwa ända till 1722,
hvilket så medtog hans lifskrafter, att han sedermera aldrig
blef fullkomligt frisk.
Cassel, hufvudstaden i Hessen-Cassel. Svenska konungen
Fredrik 1 var född härstädes 1679 och efterträdde d. 12 Mars
1730 sin fader såsom regerande furste i detta land, hvilket då
hade titeln landtgrefskap. Han vistades i Cassel från Maj till
November 1731.
På sin namnkunniga ridt från Demotica till Stralsund,
hösten 1714, då Carl XII i största incognito, klädd i peruk
och brun röck, ankom till Cassel, tog han in på ett värdshus,
som ännu bär namnet "Stockholm11. Landtgrefven, hvars son
var förlofvad med konungens syster, hade befallt, att man vid
posthuset skulle noga hafva ögonen på alla resande och söka
upptäcka konungen, när denne komme. För sådant ändamål
och till yttermera visso hade han till posthuset skickat en i
hes-sisk tjenst varande svensk, vid namn Kagg. Denne gaf sig
verkligen i samtal med konungen och begynte fatta allehanda
misstankar. Düring, en af Carls följeslagare, märkte oråd.
Han började derföre bemöta konungen med större frihet, än
man tycktes kunna tillåta sig mot en, om också förklädd,
monark. På hemlig vink af Düring, tömde Carl äfven ett glas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
