Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Clairvaux.
83
det stora afståndet åstadkom elden emellertid icke synnerlig
skada. Men följande morgon kom en kanonkula infarande i
kajutan på det svenska chefs-skeppet, under det Fleming
tvättade sina händer. Betjenten, som höll tvättfatet, dödades, och
kulan tog dessutom bort låret på amiralen. Den tappre
Fleming öfverlefde ej länge detta olyckliga skott; och enligt hans
yttersta vilja blef Carl Gustaf Wrangel hans efterträdare och
emottog befälet öfver flottan d. 26 Juli. Han beslöt att
uppbjuda alla krafter för att komma ur den närvarande
obehagliga ställningen, och d. 28 Juli lemnade flottan sin
ankarsätt-ning. Derunder besköts den häftigt af ett danskt strandbatteri,
men befriades genom Torstensson, som stormade detsamma,
nedsablade 500 man och eröfrade 4 fanor och 6 kanoner. Den
30 Juli, sedan vinden så fogat sig, gick svenska flottan till
segels, för att angripa fienden. Denna, som anfördes af amiral
Gält, företog sig dock, i stället för att invänta de svenska
skeppen, det orådet att hålla undan. Han gjorde väl min af att
vilja angripa, sedan Wrangel, som fann att fienden icke ville
hålla stånd, återvändt till Christianspris, för intagande af mer
proviant, men så snart svenska flottan lagt sig bidevind, för
att lemna batalj, satte danska amiralen åter till segel och gick
tillbaka till Köpenhamn. Detta oförklarliga förhållande kostade
den 70-årige amiral Gält hufvudet, och efter hvad man af
beskrifningen kan förstå, synes straffet icke ha varit oförtjent. —
Efter det blodiga sjöslaget vid Femern d. 13 Okt. samma år,
som gjorde svenskarne till herrar i Östersjön, inlöpte svenska
flottan i Christianspris för att reparera sina skepp, och
qvar-låg derstädes till månadens slut.
Clairvaux. Konung Sverker I begärde omkring år 1143
af S:t Bernhard i Clairvaux någon munk för att i Sverige
grunda Bernhardiner-kloster. En ung abbot Gerhard, tillika
med andra munkar, sändes då. Vid skilsmessan yttrade siaren
S:t Bernhard: "Om 50 år skall du återkomma för att dö och
begrafvas i Clairvaux11, hvilken profetia äfven uppfylldes; ty
efter en verksam, gudfruktig och dygdig lefnad, och sedan han
instiftat Alvastra och Warnhems m. fl. kloster, återvände
Gerhard på ålderdomen till Clairvaux, ehuru så sjuk, att ban i en
bärstol måste anträda den långa färden. Han upphann likväl
sin hemort, samt dog och begrofs derstädes. När Sveriges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
