Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Constantinopel.
95
vit ett praktfullt verk in folio med kopparstick under titel:
11Tableau Général de 1’Empire Ottoman." Hans son Constantin,
född i ofvannämnda stad, blef svensk friherre 1828 och sedan
minister i Haag, Dresden och Berlin, samt dog d. 26 Dec. 1851.
Under de sednaste 60 åren hafva följande varit ministrar
i Constantinopel: N. G. Palin 1814—24; C. G. Löwenhjelm
1824-27; U. v. Troil 1838, 39; G. Sibbern 1858, 59; P. Collett
1859, 60; C. Wachtmeister 1861; O. M. Björnstjerna 1863—65;
C. F. H. Palmstjerna 1865—68; O. Stenersen 1869; S.
Ehren-hoff 1869. De traktater, som blifvit afslutna mellan Turkiet
samt Sverige och Norge, äro: Den 28 Maj 1827, en konvention
angående rättighet för svenska och norska fartyg att segla
på Svarta hafvet; d. 31 Jan. 1840, en handels-traktat; d. 5
Mars 1862, en ny handels- och sjöfarts-traktat, och d. 30 Juni
1868 undertecknades en special-akt angående svenska ocli
norska undersåtars rätt att besitta fast egendom i Turkiet.
Då Ryssland 1812 beslöt den stora jättestriden mot
Napoleon I, nödgades kejsar Alexander sluta fred med Turkiet,
för att mera koncentrera sina krafter mot Frankrikes
inkräkt-ningslystnad. Det var Carl Johan, som härvid tillskref
Alexander och erbjöd sig att bemedla denna fred. Ryska kejsaren
möttog med stor välvilja detta anbud, och Carl Johan sände
till Constantinopel, först attachéen Hummel och sedan general
Tawast, hvilken sednare slutligen lyckades att i Bucharest d.
29 Maj 1812 afsluta freden, på för Ryssland temligen fördelaktiga
vilkor.
Bland mera framstående svenskar, som vistats liär, må
äfven anföras den mångbereste naturforskaren professor Johan
Hedenborg, som bland andra värderika skrifter äfven utgifvit
följande: "Turkiska nationens seder, bruk och klädedrägt", tryckt
i 12 häften, med plancher, Sthlm 1839-40, 4:o; "Om
medicinens tillstånd i Constantinopel", införd i Läkaresällskapets
Handl. XII; samt "Om Turkiska huskurer", tryckt i Tidskrift
för Läkare och Pliarmaceuter.
Här uppehöll sig från 1819 en längre tid såsom
legationspredikant vid svenska beskickningen den för sina resor i
Orienten bekante Jakob Berggren.
Såsom kändt är, eger svenska staten ett hus i Constantinopel,
om hvars försäljande förslag blifvit väckt inom svenska
riksdagen, liksom ock hela den svenska beskickningens indragning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
