Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12() Domingo.
" »oiningo eller Haiti, en bland de största af vestindiska
eller antilliska öarne. Här afled i gula febern (enligt en
annan uppgift, af negrerna så illa blesserad under ett upplopp,
att ban deraf ljöt döden), d. 25 April 1803, Adam Fredrik
Netherwood, korporal vid lifdrabant-kåren, hvilken ådrog sig
ett visst uppseende genom en tillställning i Drottningholms
park, då han på sin egen röck aflossade ett skott, hvilket
förmodades ocli utgafs för att hafva varit ämnadt åt
hertigen-regenten. En belöning af 4,000 rdr utlofvades för
gernings-mannens upptäckande; men det visade sig snart att denne var
ingen annan än N. sjelf. Hans kamrater uppsade nu
tjenstgöringen med honom, men Reuterholm, hvars ärenden ban gick,
tröstade honom: han fick penningar att resa utrikes. Iian
gick i fransysk tjenst; men då han efter ett par år återkom,
sade man honom att det var för bittida, hvarföre ban åter for
ut ocli tjente under Napoleon. Han besökte än en gång
fäderneslandet och emottogs på ett smickrande sätt, men längtade
tillbaka ut på ärans bana, hvilken dock, som nämndt är,
afbröts.
Douanwerth intogs af Gustaf II Adolf på sommaren
1632, ehuru hertig Rudolf förbättrat de förut starka
fästningsverken. Efter två dagars belägring nödgades hertigen taga
till flykten, då konungen bemäktigade sig staden och gick
öfver dervarande brygga in uti schwabiska kretsen, hvarest han
utan motstånd utbredde sina segrande vapen.
flioiiietz. På sitt segertåg från Warschau till Krakau
träffade Carl X Gustaf, vid elfven Donietz, i en stark ställning
bakom träsk och hålvägar, den olyckliga polska konungen
Johan Kasimir med 8,000 man. Smålands ryttare bröto först
genom passet, de andra svenskarne följde efter. Polackarne
försvarade sig i början tappert nog, men blefvo snart slagna
och jagade på flykten. Nu hade Johan Kasimir intet hopp,
ingen här, nästan intet rike mer. I förtviflan och beledsagad
af blott några få trogna, flydde ban in åt Karpatiska bergen
och derifrån genom Ungern till schlesiska staden Oppeln. Det
sades, att han ville nedlägga spiran och begifva sig i kloster.
Denna flykt blef tecknet till allmän upplösning. Johan
Kasimir öfvergaf sitt land och sitt folk; derföre ansågo sig
båda hafva rättighet att öfvergifva honom. Befälhafvaren i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
