Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 Dvina-floden.
sediiaste decennierna blifvit en samlingsort för målare från
Europas alla länder, och besökes fortfarande af flera bland
våra egna landsmän och öfriga skandinaver, hvilka tillsammans
fira de i hemlandet sedvanliga folkfesterna, synnerligast julen,
till både egen glädje och inbjudna gästers förnöjelse. Särskilt
omnämnes en sådan om julen 1867, då samlingslokalen var
festligt utsirad med skandinaviska flaggor, bilder af Odén ocli
Thor, och en väldig julgran prunkade på golfvet, erbjudande
hvarjehanda fägnader för både ögon och munnar.
I denna stad förlofvade sig hertigen af Dalarne Nicolaus
August med prinsessan af Sachsen-Altenburg Theresia Amalia
Carolina Josefina Antoinetta d. 7 Januari 1864.
Dvina-floden, fordom kallad Win-ån. Enligt våra
fornsagor fans här en s. k. skidgård, eller af trävirke inhägnad
plats, hvartill ingången stängdes af en igenbommad grind.
Stället bevakades hvarje natt af sex män, af hvilka tvenne
oafbrutet höllo vakt. Inom inhägnaden var en stor hög af jord,
uppblandad med guld och silfver, hvilket blifvit ditfördt till
följd af en sed hos biarmerna, att, när en rik man dog, en viss
andel af hans lösa gods, såsom ett offer, nedlades inom dylika
helgedomar. Här fans äfven en bild af Jumala (finnarnes
benämning på den gode guden), med ett tjockt guldsmycke om
halsen och på knäet en stor silfverskål, fylld med
silverpenningar. De djerfva nordmännen lyckades obemärkta inkomma
i helgedomen, lastade sig med byte ur den med dyrbarheter
fyllda jordhögen, samt borttogo Jumalas silfverskål och
halsprydnad. Då likväl, vid det yxhugg, som lossade det sistnämnda,
hufvudet med stort brak föll af den murkna bilden, kommo
biarmerna i rörelse, och endast med största svårighet lyckades det
tempelrånarne att undkomma.
Dyrraciiium, en betydande sjöstad i grekiska Illyrien,
fordom kallad Epidamnus, nu Durazzo. Här föreföll år 1082
en slagtning emellan väringarne under grekiska iältherren
Alexius Komnenes å ena sidan och norrmanniska hären under
anförande af Robert Guiscard å den andra, hvarvid de förra
till en början tycktes blifva segrare, men slutligen
öfverman-nades af den större fiendtliga styrkan, så att cle dukade under;
likväl ännu i döden frejdande sin gamla vapenära, i det cle
betäckte valplatsen med sina lik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
