Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 Eelschau.
af svenska fältherren Lilje, men återtogs af kurfursten af
Sachsen, hvilken derefter i sin ordning förjagades "af Banér; samt
sedan genom den olyckliga träffningen derstädes d. 18 Juni
1675, då kurfursten Wilhelm Fredrik af Brandenburg
öfver-raskade svenska hären under beiäl af Wolmar Wrangel, ocli
dref den med förlust af 2,400 man bort ifrån Brandenburgska
gebitet. Följden häraf blef den, att Sveriges samtliga allierade
nu förklarade sig emot detsamma.
Felsciiau, ett befàstadt slott. Efter segern vid Chemnitz
i Ertzgebirge försökte Carl Gustaf Wrangel 1638 att
öfverrumpla detta starka slott. Som han fått kunskap om att
besättningen derstädes väntade förstärkning, hvilken skulle
komma den till undsättning, delade han sin trupp i tvenne hälfter,
hvilka han befallde att hålla en låtsad strid emot hvarandra i
åsyn af slottet, liksom det ena partiet vore kejserligt och det
andra svenskt. De kejserliga skulle fly till fästningen, der de
skulle begära att bli insläppta. Detta svek lyckades; fienden
öppnade slottsporten, och svenskarne bemäktigade sig platsen
utan motstånd.
Femern. Denna ö förekommer flera gånger i svenska
krigshistorien. Den första är då hon år 1420 eröfrades af
Erik XIII, i spetsen för de tre rikenas härar, hvarvid han
befläckade sin seger med skändliga grymheter; ty han lät
nedgöra hela den manliga befolkningen och bortförde qvinnor ocli
barn i fångenskap. Segern lärer ej hafva vunnits utan
motstånd, emedan 37 herrar af adeln berättas hafva stupat. —
Andra gången är, då sjöslaget stod härstädes mellan danska
och svenska flottorna, d. 1 Juli 1644. Den danska anfördes af
konung Kristian; den svenska af amiralen Fleming. Fyra
särskilta anfall afgjorde ingenting. Båda befälhafvare drabbade
tillsamman, och konungen, som dervid röjde utmärkt
beslutsamhet och mod, var nära att falla ett offer derför. En kula
från Flemings skepp träffade en kanonlavett, krossade den och
krossades tillika sjelf, så att skärfvor af jern ocli trä flögo
vidt omkring. Många personer sårades, några, deribland tvenne
Ulfeldar, dödades. Konungen sjelf fick ej mindre än 23 större
eller mindre sår, de svåraste deribland af en jernbit, som
fastnade i pannbenet och en annan, hvilken utslog högra Ögat.
Han föll ned, men sprang genast upp igen och bad folket icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
