Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 Frische Haff.
sätt, oafklädd, nästan medvetslös och beständigt i båten samt
under bar himmel, låg Dahlberg från d. 12 Oktober till d. 13
November. Ändtligen brast pestbölden ocli sansningen började
småningom återkomma. Nu lät han föra sig till Elbingen;
men som ingen sjuk fick insläppas i sjelfva staden, lade
fiskaren honom i sin trånga, af ler och halm uppbyggda koja i
förstaden, hvarest en kärfve på golfvet blef hans läger.
Inkommen i värmen, lät lian nu aftaga sina kläder och hårda
ryttarestöflar, hvilka på en hel månad icke varit af fötterna.
Dessa sednare befunnos derföre svullna och så svarta som en
kittelbotten. Dahlberg trodde sig aldrig mer kunna återfå
deras bruk och utstod i flera veckor ganska svåra plågor. Rundt
omkring härjade pesten. I närmaste kojan, endast med en
tunn ler- och halmvägg skild ifrån fiskarens, dogo flera
personer deraf. Blott några tum från Dahlbergs hufvud, på
andra sidan om den lösa väggen, hörde han af en der liggande
pestsjuk dess vånda, dess qvidan, dess sista ord, sista suck.
Oaktadt detta omgifvande elände, oaktadt ej mindre än sju
personer bodde i fiskarens trånga koja, blef dock ingen enda bland
dess invånare anstucken af smittan. Fiskaren och hans hustru,
sjelfva fromma, sade att det var för den fromme främlingens
skull, som Gud bevarade deras hus. Dahlbergs första gåfva
åt fiskaren räddade hans eget lif. Nu, trodde de, var det
fiskarens barmhertighet emot Dahlberg, som nedkallat Guds
välsignelse och skydd öfver hyddan. Det syntes dem alla en
ömsesidig uppfyllelse af Herrans ord: Salige äro de
barmlier-tige, ty dem skall ske barmhertighet! — Slutligen segrade
Dahlbergs af natur ocli sparad ungdom starka helsa. Första
gången han gick ut, förde fiskaren honom till kyrkogården
och visade der den likkista, han åt Dahlberg beställt, och den
plats, der han ämnat bland sina fattiga fränder begrafva den
främmande herrn. Båda fröjdades, att sådant numera icke
behöfdes, och Dahlberg återvände snart till sin konung och till
en framtid, lysande af ära ocli namnkunnighet."
Här egde en sjöträffning rum emellan svenska och
preussiska galer er d. 10 Sept. 1759. De sednare blefvo slagna och
förlorade 9 fartyg samt 500 man. General-majoren Wilhelm
Carpelan hade högsta befälet, men det var kapten
Ruthen-sparre, som ledde den ärofulla affären.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
