Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Japan.
233
när i 20 år och spred kristendomen bland negerslafvarne, ofta
under de största faror. Kom sedan till England och dog i
Ockbrock, 94 år gammal.
Jaukowitz. Här levererades d. 24 Febr. 1645 en
slagt-ning emellan svenskarne under Torstensson, samt österrikare
och bayrare under Hatzfeld, och segern blef, efter flera
timmars skarpt fäktande, fullständig för de förra, hvilka dervid
likväl förlorade 2 öfverstar och 2,000 man döda. Å fiendernas
sida var deremot nederlaget ganska stort. De förlorade i döda
fältmarskalken Götz, som stupade i början af slaget, till hvars
olyckliga utgång för de sina hans oskicklighet mycket bidrog,
2 öfverstar och 4,000 man; i fångar sjelfva öfverbefälhafvare^
fältmarskalken grefve Hatzfeld, 5 generaler, 56 kaptener och
ryttmästare, 163 löjtnanter, fändrikar och kornetter, 48
stan-darer, 34 fanor, 26 kanoner samt all medförd tross. Ibland de
omständigheter, hvilka hufvudsakligen medverkade till
svenskarnes seger, var dels den inträffade kölden, hvarigenom de
sattes i stånd att passera de tillfrusna vägarne och fälten,
hvilka, både förut och straxt efter, voro upplösta af tövädret,
dels att Torstensson den dagen var så frisk, att han kunde
sitta till häst och sjelf ordna truppernas rörelser, ty straxt
efter slaget började hans giktplågor ånyo, och ban måste, såsom
förut, begagna sin liängbår. — Kanonernas dån hördes ända
till Prag, och kejsaren, hvilken då befann sig derstädes, for
omkring i alla kyrkorna att bedja Gud om segern. Då ban
erfor, att hans böner ingenting uträttat, flydde han till Wien.
Den 19 Augusti 1826 afled f. d. svenska statsministern för
utrikes ärendena grefve Lars v. Engeström på detta sitt gods.
Japan. Bland de svenskar, som under äldre tider besökt
Japan, må liär anföras:
Skeppskaptenen Olof Willman, hvilken 1651 ifrån
Ostindien reste till Japan och besåg Jedo, och, enligt Odmanns
förmenande, måhända varit den första svensk, som sett’ Japan.
Den dagbok, som han förde öfver denna resa, så väl som
allmänna berättelsen om japaneserna, är för sin tid god. Den
trycktes af grefve Pehr Brahe på Wisingsborg, och lofordas af
Ödmann synnerligast för deri förekommande anmärkningar om
djur, som nämnas i Bibeln, hvarförutan den bär stämpel af den
strängaste trovärdighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>