Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jerusalem. 247
Johan Lambert, död 1738, var apotekare i Upsala och
omnämnes bland de svenskar, som efter reformationen varit i
Jerusalem.
En ung student, Fredrik Hasselquist, liade i Upsala blifvit
hänförd af Linnés föreläsningar till att egna sina studier åt
botaniken. H. hade ofta hört Linné i sina föreläsningar
beklaga, att det heliga landet vore ett af dem, hvars
naturalhistoria var mest obekant, ehuru densamma dock var så
nödvändig för att belysa flera ställen i den Hel. Skrift. Detta
hade hos ynglingen väckt den fasta föresatsen, att blifva den,
som skulle sprida ljus häri. Råd, penningebrist och framför
allt en ytterligt klen helsa kunde ej hindra honom. En
akademisk lärare åtog sig hans sak, landsmännen inom hans
nation sammansköto penningar och alla fakulteterna anslogo till
honom ett resestipendium, den medicinska tvenne. Efter två
års förberedande studier steg H. år 1749 ombord på ett af
det Levantiska Kompaniets skepp, der ban erhöll fri resa, och
ankom d. 2B Nov. till Smyrna. Här dröjde han öfver vintern
och våren för att sysselsätta sig med några medicinska och
naturhistoriska rön samt hemsände åtskilliga till sina gynnare
i Sverige. Sedan han följande år företagit en utflykt till
Magnesia ocli berget Sipylus, lemnade han Mindre Asien och reste
till Alexandria samt derefter till Rosette, Egyptens trädgård.
Härifrån hemskickade han en mängd nya och intressanta rön,
bland annat rörande Nilens stigande och fall, samt stod i lärd
brefvexling med de utmärktaste naturforskare. Härigenom blef
ban känd och berömd samt tillegnades åtskilliga
hedersbetygelser, äfvensom ledamotskap af Vetenskaps-akademien.
Sedermera begaf ban sig in i Palestina, och hans beskrifningar
derifrån voro af ett utomordentligt intresse. Han blef den första,
som beskref Israels barns åkerhöns (selao); upplyste, att
araberna ännu i dag äta gräshoppor, så att bibeltolkarne icke
vidare behöfde bry sina hufvuden med att göra denna Johannis
Döparens spis till en frukt eller en fågel; upplyste, att det än
ej kommit ur bruk att äta stekta ax, såsom i Ruths och
apost-larnes tid, o. s. v. Han upplyste, med ett ord, en mängd
naturföremål och företeelser, hvarigenom åtskilliga ställen i bibeln
vunno ett oförmodadt ljus. Från Sidon begaf han sig år 1752
tillbaka till Smyrna med sina rika samlingar, dem han ernade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
