Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 Klausholm.
oförsigtighet och envishet. Hans här bestod af 16,000 man;
polackarne under Kodkewitz utgjorde knappt 5,000. Dessas
undergång skulle hafva varit oundviklig, om Carl lydt Anders
Lennartssons råd att ej angripa med det uttröttade, till en del
illa beväpnade folket, hvars ammunition var förderfvad af
regnvädret, samt att icke öfvergifva sin fördelaktiga ställning på
höjderna. Härtill lät ban likväl narra sig af polackarnes
förställda flykt, och svenska hären led ett fullständigt nederlag,
förlorade 9,000 döda, hvaribland hertig Fredrik af Lüneburg
och den tappre fältöfversten Lennartsson, bela lägret, 500
fångar, 60 fanor och 11 kanoner. Carl sjelf råkade i den största
fara, emedan ban omringades af fienden och hans häst var
skjuten, då Henrik Wrede kom honom till hjelp. Denna olycka
tilldrog sig d. 17 Sept. år 1605.
Kexholm, på finska Kähisalmi (Gökholmen), en gammal
stad i Karelen vid Ladoga-sjön, blef år 1293 intagen af Thorkel
Knutsson och slottet försedt med svensk besättning; men ioll
året derpå åter i ryssarnes händer. Den blef ånyo intagen af
Pontus De la Gardie d. 4 Nov. år 1580. Han hade med
glödande kulor beskjutit staden och satt den i brand, då ryska
besättningen af förtviflan kastade sig i elfven, hvarvid 2,000
man omkommo. Staden förblef sedan i svenskarnes våld ända
tills den d. 9 Sept. 1710 eröfrades af czar Peter, hvilken i
fjorton dagar bombarderat densamma, då kommendanten, öfversten
Stjernskantz, som endast hade 400 man qvar af besättningen,
nödgades kapitulera. Dermed gick den för alltid förlorad för
svenska kronan.
fliiel. Denna stad har i svenska historien blifvit bekant
genom tvenne händelser. Den ena är följande: Efter slaget
vid Femern hade svenska flottan förlagt sig utanför Kiel, der
hon instängdes af den danska och snart befann sig
emellan tvenne eldar, emedan Gallas intog staden, och danskarne
från Fyen öfverskickat 2,000 man, hvilka anlagt ett batteri,
hvars kanoner oroade svenska flottan. I allmänhet gjorde de
väl föga skada; men en af dess kulor dödade den tappre Claes
Larsson Fleming. Wrangel, soin efter honom och efter hans
anordning, öfvertog befälet, beslöt att bryta sig ut och
verkställde detta äfven d. 30 Juli 1644, då danska amiralen Gält,
i stället att angripa den underlägsna fienden, höll undan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
