Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
London.
intogo staden. I Westminster-kyrkan kröntes år 1066 Wilhelm
Eröfraren, härstammande i femte led från Gånge Rolf, af hvars
ätt äfven andra afkomlingar i nära hundra år sutto på
Englands tron. I denna verldsstad hafva svenska män på
mångahanda sätt utmärkt sig och hedrat deras fosterland. För att
„ åt efterverlden bevara minnet af flera bland dessa, hafva vi
här på ett ställe velat sammanföra, hvad de i London uträttat,
som kan vara mest anmärkningsvärdt.
Förslaget, att Gustaf I:s son, prins Erik, borde fria till
den engelska prinsessan Elisabeth i London, utgick från
Dionysius Beurreus omkring år 1558. Denne man, en
landsflyktig hugenott från Frankrike, var antagen till tronföljarens
lärare. En svensk legation, hvaraf Beurreus var en medlem,
afgick till London, under förevändning att lyckönska drottning
Maria till segern öfver fransmännen vid S:t Quintin. Beurreus
reste emellertid till prinsessan Elisabeth, som då i stor
enslighet vistades i Herfield, och framförde frieri-ärendet. Elisabeth
lemnade likväl ett undvikande svar, icke allenast vid detta
tillfälle, utan äfven sedermera, då hon erhållit drottningens
tillåtelse att följa sitt tycke. Beurreus qvarblef som "Perpetuus
Legatus11 i London och lemnade allt framgent meddelanden
emellan Elisabeth och Erik i frågan om frieriet. Sedan
Elisabeth bestigit sin systers tron, beslöt Erik att utsända sin
broder, Johan, till London, för att underhandla med
drottningen, i afseende på frieriet. För detta ändamål utrustades år
1559 en flotta af icke mindre än 20 fartyg, för att öfverföra
hertigen, med stort följe, till London. Men äfven han
lyckades ingenting uträtta, utan återkom följande året med
tvetydiga svar. Efter Johans återkomst utrustades en ny eskader,
med hvilken Erik sjelf skulle afgå till London. Men
ankommen till Elfsborg omintetgjordes resan genom underrättelsen
om Gustaf I:s inträffade död. Beurreus, som 1560 återvändt
till Sverige, blef samma år i December ånyo utsänd till
London tillika med rikskansleren Nils Gyllenstjerna. Men oaktadt
de nu framförde frieriet från en konung, soin bestigit sin ärfda
tron, erhöllo de ändtligen ett bestämdt afslag af Elisabeth.
Den tappre öfversten grefve Carl Johan von Königsmarck
blef 1681 i Lond ön anklagad, såsom anstiftare till ett mord å
Thomas Thynn, i hvars vackra fru, lady Ogle, han var kär,
men blef, ehuru starka misstankar yppade sig mot honom, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
