Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
London.
307
nom: 11Jonas Dryander, en stjerna af första storleken — anställd
vid British Museum efter Solander. Nämnde museum förvarar
vigtiga bestämningar af honom, af andra publicerade. Hans
"Bibliotheca Botanica11 är ett klassiskt verk."
På Cliffords bekostnad företog Carl von Linné en resa till
England, för att derifrån öka trädgården vid Hartecamp i
Holland med allehanda amerikanska växter, som med framgång
odlades i grannskapet af London. Sloanes rika
naturalie-samlingar samt trädgårdarne i Chelsea ocli Oxford lemnade Linné»
tillfälle till flera nya undersökningar, hvarjemte han fick göra
bekantskap med flera lärda och utmärkta naturforskare, en
Miller, Collinson, Dillenius m. fl. Den sistnämnde/ som ansågs
för sin tids yppersta botanist, emottog till en början Linné
kallt, emedan han förmenade att dennes ’"Genera11 voro skrifna
emot honom, men fattade sedan en så stor vänskap för Linné,
att han sökte öfvertala honom att stanna i England, der de
skulle "lefva och dö tillsammans11. Linné återreste dock till
Holland. Såsom en tacksamhetsgärd till sin gynnare,
utarbetade han "Musa Cliffortiana11 *1736 och "Hortus Cliffortianus"1
1737. — Under Gustaf IILs vistelse vid de varma baden i Pisa
såldes Linnés botaniska samlingar i Upsala till en doktor Smitt
i England för 1,000 guinéer. När konungen hemkom och fick
veta detta, sände han genast en snällseglare för att återhemta
dessa skatter, hvilka ännu troddes vara under vag och således
lätt torde kunna upphinnas, men förgäfves. De ankommo
lyckligen till sin nye egare, och denne lät öfver händelsen slå en
medalj, som på ena sidan visar en fregatt med fulla segel,
förföljande ett flyende skepp, och på andra sidan en inskription
på engelska, som förklarar förloppet.
Då Carl Bernhard Wadström år 1788 återkom till London
från sin afrikanska resa, qvarstannade han der och blef sedan
af engelska regeringen rådfrågad vid vigtiga tillfällen, der
öf-verläggningarne rörde Afrika. Han utgaf i London 1794 sitt
värderika arbete: "Essay ön Colonization11. Det var genom sin
värma för slafhandeln utrotande och sin sköna verksamhet för
detta ädla mål, som han fått rätt till ett odödligt namn. Vid
återkomsten från Afrika till London utgaf han sina
’’Observations ön the Slavetrade11. Redan hade Englands parlament
börjat debattera denna fråga ocli man fästade stor
uppmärksamhet vid den svenska mannens skrift. William Pitt, som då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
