Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lützen.
325
dell, yrkade på dess slut, och prinsen var af samma tanke,
helst oroande underrättelser fortfarande ingingo om
norrmännens rörelser.
I Luttich afled år 1794 i stor fattigdom den utmärkte
svenska miniaturmålaren Peter Adolf Hall, rådmansson ifrån Borås,
föga uppmärksammad i sitt fädernesland under lifstiden,
hvarföre hän för alltid lemnade detsamma. Då han i Paris
sammanträffade med sin namnkunnige landsman, hofmålaren Alex.
Roslin, yttrade denne, då han såg hans arbeten: "Har ni rest
hit för att lära er måla, så res hem igen, ty här tinnes ingen,
som kan lära er." I Frankrike väckte han stor
uppmärksamhet för sin skicklighet och kallades der: "Le van Dyck en
miniature."
o
ELützeiSjoim, beläget ofvanom Cobrunn. Ar 1701 hade
vid förstnämnda ställe 4,000 ryssar förskansat sig, då öfverste
Helmerson och öfverste-löjtnant Georg Johan Wrangel anföllo
dem. Den förre stupade, men Wrangel hvilade icke förr än
han utfört en blodig hämnd och nedgjort hvarenda en af de
4,000 ryssarne.
Lützen. Här stod d. 6 Nov. 1632 det namnkunniga slag,
hvaruti Gustaf II Adolf stupade. Konungen hade i Naumburg,
der han förskansat sig, fått underrättelse, att Wallenstein, som
ansåg fälttåget slutadt, ernade gå i vinterqvarter, och således
delat sina trupper, samt låtit Pappenheim aftåga åt Halle.
Gustaf Adolf beslöt nu att öfverraska och angripa den i byarne
spridda österrikiska hären, och tågade derföre till Lützen. Han
skulle äfven lyckats i sin afsigt, om icke vägen dels varit svår,
dels längre an man uppgifvit för honom, hvarigenom hären kom
så sent fram, att det blef omöjligt att samma afton angripa
fienden, och denne fick tillfälle att samla sig, vidtaga
försvarsanstalter och återkalla Pappenheim. Utom honom var
Wallenstein redan förut öfverlägsen, emedan han räknade 28,000 man,
svenskarne endast 20-,000. Konungen ville då åtminstone
följande dagen börja anfallet i första gryningen, men sådant
hindrades af en genomträngande dimma, hvilken skingrades först
kl. 11. Straxt i början af drabbningen blef konungen sårad
af en kula, som krossade venstra armen, samt fick straxt
derefter flera sår, så att han föll af hästen, hvilken, sjelf sårad,
sprang lös omkring fältet och underrättade hans folk om den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
