Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marienburg.
335
mer än 700 sårade. På fältet lågo 900 ryssar, och en mängd
af dem omkommo dessutom i ett träsk, som de måste passera.
Maniieim. Här finnes en stor samling bref och
doku-menter, i 73 tjocka band in folio, rörande svenska
förhållanden under Gustaf II Adolfs vistande i Tyskland, hvarom vidare
upplysning vinnes i Björnståhls resa, 4:de del. 101 och följande
sidor. — I samma resa berättar Björnståhl, huru kurfursten
blifvit lurad att köpa en bok, som hette Manheim, och betala
den dyrt på en bokauktion, för att se hvad Rudbeck hade för
godt att säga om hans goda stad Manheim. Titeln hade
bedragit honom. Boken utgör första delen af Rudbecks
"Atlantica11.
Marienburg är namnet på många städer och köpingar,
men den lilla ort Marienburg, vi nu omnämna, är belägen i det
sydostligaste hörnet af Lifland, samt förekommer ofta under
Carl XII:s krig. Det var här, som svenskarne 1702 med sin
vanliga tapperhet försvarade slottet, och när ryssarne slutligen
inträngde, såg man en svensk kapten, vid namn Wulf, antända
kruttornet och spränga sig jemte fienderna i luften. Det är
likväl ej denna bragd, som ger Marienburg sin största
märkvärdighet. Denna består deri, att det var här, som ryssarne
togo tillfånga då varande prestgårdspigan Katarina, hvilken
sedermera slutade som regerande kejsarinna öfver hela
Ryssland. Om hennes lefnadsöden förtäljer Fryxell följande: "Vid
Elfsborgs regemente tjenade under Carl XI:s tid en
qvarter-mästare vid namn Johan Rabe, hvilken i Lifland gifte sig med
enkan Elisabeth Moritz och sedermera hemkommen till
fäderneslandet vistades på bostället Germunderyd i Toarps socken
i Westergötland, der dottern Katarina 1682 föddes. Efter ett
par år dog fadern, hvarpå modern återvände till slägtingarne
i Lifland, iuen afled likaledes inom kort, lemnande dottern i
yttersta armod. En fattig prestman inträdde händelsevis i den
tomma boningen. Barnet sprang genast till, fattade honom i
rocken, och ropade: "Pappa, gif mig mat!" hvilket ban ock
gjorde, ej blott för tillfället, utan sedermera ock i sitt eget
hus. Vid en visitation fick prosten Gliick se den ännu icke
halfväxta flickan, och upptäckte hennes ovanliga egenskaper.
Derföre och emedan förra fosterfadern lefde i knappa omstän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
