Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOS New York.
är atmosfärisk luft. — År 1852 byggdes i New York ett skepp
om 2,000 tons drägtighet, afsedt att framdrifvas med den nu
väsendtligen förbättrade och utvecklade varmluftsmaskinen. Det
kallades "John Ericsson". I Februari år 1853 hade New Yorks
invånare åter trängt sig ned i hamnen, för att taga i
skärskådande ett nytt under på vattnet. Och der låg det nybyggda
skeppet, i det närmaste likt andra fartyg, så der betraktadt
utifrån och på afstånd; men tidningarne hade berättat, att dess
maskiner drefvos med upphettad luft, i stället för med ånga,
och detta var en nyhet, som ju måste väcka uppmärksamhet
och lifligt intresse bland en intelligent befolkning. — Resan
gällde Alexandria, vid Potomac-flodens strand, midt emot
Washington. Utan att visa hvarken rök eller ånga, samm
varm-luftsskeppet som en lefvande varelse fram genom vattnet. —
Anländ till Alexandria lyckönskades Jolin Ericsson till den
framgång varmluftsmaskinen rönt. Förenta Staternas president,
vice-president, de främmande makternas sändebud,
kongressledamöter, sjöofficerare m. fl. gingo ombord och gjorde sin
rond från däck till köl. Lagstiftande församlingen i staten
Virginia lät, genom komiterade, till sin hufvudstad Richmond
inbjuda John Ericsson såsom statens gäst. — Emellertid visade
sig att de nya maskinerna, ehuru ofantligt bränslebesparande
och derjemte i besittning af åtskilliga andra fördelar, likväl
voro i det hela trögare jernhästar än ångmaskinernas, och att
de fördenskull ännu icke fullt så väl som dessa lämpade sig
för fartygs framdrifvande. — Varmluftsmaskinen har dock
genom de förbättringar, med hvilka dess uppfinnare tid efter
annan rigtat densamma, vunnit allt större och större
användbarhet. Det sednaste patentet är af år 1856 och flera tusen
maskiner af detta slag äro för närvarande i olika länder i full
verksamhet, sysselsatta med att såga, hugga, smida, borra,
drilla, pumpa, väfva, sy, trycka böcker och tidningar, drifva
båtar och telegrafapparater, och mycket mera dylikt. Och
hvem kan förutsäga, huru varmluftsmaskinen må vara beskaffad,
huru den må ha hunnit utvecklas och hvad den må uträtta om
ett halft århundrade eller dessförinnan? Hvem vet, om icke
flera bland oss komma att upplefva den dag, då Jolin Ericssons
namn strålar högre än Fultons. — Inbördeskriget, med alla
dess fasor, hade utbrutit i de nordamerikanska Förenta
Staterna, Under sådana omständigheter var det icke underligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
