Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paris.
. 459
nådes derom, att den ju var den rätta. Midt på skallen står
roffarens namn, Israel Planström, och årtalet 1666.
Hufvudskålen hade sedan passerat genom många egares händer, som
hvar och en, ända till Sparrman, hade derå tecknat sina namn
med ett latinskt tänkespråk inunder. De flesta af dessa hafva
hört till Sveriges utmärktare lärda och litteratörer, såsom
Arkenholz, A. Celsius, von Stierneman m. fi., så att man ser, att
denna relik varit betraktad med en viss helgd.
Svenska ministern vid kongl, hofvet i Paris, grefve Carl
Gustaf Löwenhjelm, öfverförde Cartesii hufvudskål till Paris, då
lian i början af April 1821 reste till Frankrike.
Cartesii hufvudskål öfverlemnades till Cuvier, med
anhållan från Berzelius, att den måtte i kistan inläggas.
En afgjutning af Cartesii hufvudskål i gips aflemnades
1872 från Paris till Kongl. Vetenskaps-akademien i Stockholm.
Kristoffer Leyoncrona, sedermera svensk minister i London,
träffa vi i Paris år 1685. Han väckte der det uppseende, att
Reymondt Faltz, två år derefter, slog en stor medalj öfver den
unga svenska skalden. På ena sidan synes lians bild, på den
andra ett blommande träd, med inskriften: 11 Cum tempore
fruetusAret efter faderns död (1688) vistas han ännu derstädes
och bibehåller sitt anseende. Nu slås af samma Faltz å nyo
en medalj, afseende Leyoncronas sorg öfver faderns död med
deraf följande ekonomiska bekymmer. På ena sidan ses lians
bild, på den andra en korallbuske, med inskriften: 11 Crevit in
adversisÄnnu en tredje medalj är slagen öfver honom. På
ena sidan hans bröstbild, på den andra en strid ström, som
från ett berg nedfaller i hafvet, med orden: 11Labitur et Labetur.11
(Ytterligare om Leyoncrona kan inhemtas under art. London,
sid. 299.)
Kristoffer Polhem ankom till Paris 1695. Der fann ban
mathematici sysselsatta med förslag till ett ur, som skulle visa
och slå de turkiska, judiska, babyloniska och italienska
tim-marne, jemte de europeiska eller allmänna. När svenska
en-voyéen Cronström berättade, att man öfvergifvit planen, såsom
allt för svår att verkställa, lät Polhem förstå, att han tilltrodde
sig saken. Snart förfärdigade han en modell, som Cronström
lät komma till Perraults kunskap, hvilken, förvånad deröfver,
lofvade att hos sin konung utverka belöning och behöll
modellen. Polhem åtog sig deremot att förfärdiga uret med dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
