Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paris.
. 467
sjuttio år gammal fick han sig tillsändt ett kort, hvarpå hans
älskarinna, som blifvit lyckligt gift med en general-förpaktare
i Paris, frågade franska ambassadören i Stockholm, om
konungens af Sverige förste hofmålare, Gustaf Lundberg, ännu lefde,
och huru ban mådde m. m. Detta fägnade L. hjertligen; ban
skyndade att sjelf skrifva till henne, ocli afvaktade med
otålighet hennes svar, som äfven omsider anlände. För sina
vänner lärer han ofta yttrat sin ånger och hjertans oro öfver, att
så hastigt slå upp med henne. — Lundberg afled i Stockholm
1786, nära 91 år gammal.
Ifrån Italien reste Nicodemus Tessin d. y. 1678 till Paris,
der ban mest studerade dekorationer och landskapsteckning.
Samma år begaf han sig hem till Sverige.
På sin andra utländska resa 1687 besökte han ånyo Paris.
I Versailles lät konungen för honom alla vattnen spela, hvilket
endast sker för prinsar, ambassadörer och stora herrar. Le
Nötre fick befallning att föra honom omkring och visa alla sina
planer och utkast till de kongl, lustträdgårdarne. På
konungens begäran uppgjorde T. ett förslag till Louvre-byggnaden.
Konungen skänkte honom sitt porträtt samt kommunicerade
honom alla de verk, han i sitt rike låtit anlägga. — Tessin
ingick i Frankrike flera bekantskaper, som unclerhöllos genom
flitig brefvexling.
Martin van Meytens föddes på midsommaraftonen 1695 i
Stockholm, der hans fader, härstammande af en gammal ätt i
Flandern, tillbragte nära ett halft sekel som porträttmålare.
Martin van Meytens började på sjunde året att måla porträtter,
och ifrån hans elfte ville kännare redan ega af hans arbeten.
I sitt adertonde år var ban en skicklig målare och i sitt
trettiondefemte var han en stor målare, eller en så fullkomlig
mästare, att han icke vidare kunde rikta sin konst. År 1717 reste
han till Paris, der han icke allenast fullkomnade sig i
emaljmålning, utan bragte sig upp till den höjd derutinnan, att ban
öfverträffade alla. Genom sin stora skicklighet häruti vann han
ock hertigen-regentens utmärkta förtroende, som var en
synnerlig älskare af detta slags målning, ocli måste ban ej sällan
arbeta i prinsens eget kabinett samt visa honom bela
processen. På detta sätt målade han konungens af Frankrike,
regen-tens och åtskilliga stora herrars porträtter, äfven czar Peters,
som den tiden var i Frankrike och lät honom förfärdiga 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>