Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paris.
. 479
skandinaver, och bland dessa äfven studentsångarne, gästade
Paris och af föreningen rönte flera prof af välvilja.
Ledamöternas antal utgjorde då 250, men höll sig omkring 200, som
det ock utgjorde 1869, det sista året af dess tillvaro. Om
detta sällskap kunde man säga, att det till stor del
sammanhölls af sångens band. Det hade nämligen sin medelpunkt i
Skandinaviska Sångföreningen, som stiftades d. 9 Aug. 1866 på
Café Danemark, då med hr Wolff till ordförande. Denna
förening, bestående af 60 sångare, stod till en början under
ledning af hr Asger Hammerick, och sedan af hr Ernst Wallmark
m. fl. Den gaf äfven i Mars 1867, med biträde af åtskilliga
artister från Norden, en "skandinavisk konsert" i Salle Herz,
då endast stycken af nordisk karakter utfördes, och som
tycktes falla Pariser-publiken ganska mycket i smaken. —
Skandinaviska Föreningen organiserades i början af år 1870.
Föreningen hade ej uteslutande nöjet till syftemål, utan skulle i
främsta rummet understödja sjuka och nödlidande landsmän,
samt med goda råd bistå alla från hemlandet ankommande,
som derutaf kunde vara i behof. Äfven damerna egde rösträtt.
— När det för Frankrike och Napoleon olyckliga kriget mot
Tyskland började, beslöt föreningen att i sin lokal inrätta en
ambulans för sårade franska krigare. Under krigets olyckliga
fortgång och Paris’ belägring upplöstes föreningen, men
rekonstruerade sig i Mars månad 1872.
Innan vi lemna Frankrikes hufvudstad, kunna vi ej
underlåta att anföra följande händelser:
Svenska general-konsuln i 1’Orient i Frankrike, Thomas
Simon Bèrard, som Gustaf III adlat 1785, blef 1794
guillotine-rad i’Paris, och med honom utdog ätten.
Söndagen d. 1 Juli 1810 höll furst Schwarzenberg en fest
i Paris. Vid ett samtal derunder sökte baron Lagerbjelke att
af hertigen af Cadore utleta kejsarens tanke i afseende på
furstens af Ponte Corvo val till konung af Sverige. Hertigen
yttrade sig belt förbehållsamt häröfver, men hade knappt
uttalat sin mening, förrän ett allmänt rop: "Elden är lös T
genomfor salen. Man känner den förfärliga olycka, som afbröt denna
lysande tillställning, och den ridderliga bedrift, som en ung
svensk officer, baron Ridderstolpe, derunder utförde, i det han
med fara för sitt lif ur lågorna räddade en förnäm dame,
prinsessan af Leyen, en bedrift, som utgjorde samtalsämnet i Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
