Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532
Men, som sagdt är, Dahlberg hade länge anat oråd, och
utsatt förposter åt kurlän dska sidan till. Litet förr, än de
försåtliga slädarne anlände, fick en sådan fältvakt spaning om
deras verkliga innehåll. Vid ankomsten till samma vakt blefvo
de derföre undersökta, de nedbäddade grenadiererna
tillfångatagna och alltsammans skickadt till Riga. En annan lika
vaksam förpost upptäckte i tid de öfriga fienderna och sände
genast bud derom till Dahlberg. När sachsarne nalkades staden,
hördes derifrån klämtningar och larmskott, hvilka
tillkännagåfvo, att besättningen blifvit varnad. Vid sin ankomst funno
fienderna med förvåning och harm allt vara rustadt till
försvar. Den 75-årige Dahlberg utvecklade nu lika mycken kraft,
som förut klokhet. Allt onyttigt folk, ålderstigna qvinnor och
barn drefvos ur fästningen, ehuru många bland dem måste
förgås af köld och elände. Derpå atbrändes förstäderna, på
det fienden icke måtte inom dem finna något skydd.
Sachsar-nes alla förhoppningar voro gäckade, och hela det listiga
anslaget omintetgjordt.
I Juli månad samma år belägrade konung August ännu
en gång Riga med 13,000 man, och hotade, om ej staden gaf
sig inom 6 dagar, att förvandla den i en askhög. Efter trenne
misslyckade bombarderingar gick han likväl tillbaka öfver Düna,
vid underrättelsen om svenska vapnens framgång mot
danskarne.
Då Rigas murar, enligt Carl XII:s befallning, skulle
ombyggas efter en ny plan, lät han fiärmästarens öfver tyska
svärdsriddarne, Wilhelm Plettenberg, bröstbild qvarstå på en
af de gamla murarne, för att bevisa sin aktning för denne på
1500-talet store hjelte.
Riga tillhörde Sverige i 89 år, eller från d. 13 Sept. 1621
till d. 5 Juli 1710, då det intogs af ryssarne, som dervid
utanför dess murar förlorade 20,000 man. Af svenska besättningen
hade hälften och af stadens invånare 40,000, andra säga 60,000,
fallit offer för svärd, hunger och pest. Grefve Stromberg var
då befälhafvare och lät, på borgerskapets begäran och af egen
modlöshet, förmå sig att d. 5 Juli kapitulera. Härtill
medverkade äfven, att pesten utbrutit i staden, att ett krutmagasin,
utan känd orsak, måhända genom någon af de många köpta’
förrädare, som der funnos, sprängts i luften, hvarvid vallarne
till en del skadades, och att vice guvernören, general-majoren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
