Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534
Riga.
samt skickade kunskapare, för att rekognoscera ryska gränsen.
Lithauiska fältherren Gousiewsky sökte att begagna sig af den
förvirring, som pesten förmodades hafva föranledt, och beslöt
att belägra staden. Helmfeldt gjorde likväl lyckliga utfall, i
hvilka han sjelf deltog; i åsynen af ryska lägret förde ban
proviant till Riga, och öfverrumplade derjemte flera af fiendens
skansar. Af Kobrons skans satte han sig i besittning. 500
ryssar stupade vid det tillfället; många blefvo fångar, och resten
drefs på flykten. En annan med grafvar, vallar och pallisader
befästad förskansning angreps sedan af H. Han hade med sig
500 man, och fienden, som han anföll, steg till ett antal af
3,000 man. De hunno ej sätta sig till motvärn, innan H.
redan hade bestigit skansen. Större delen af ryska besättningen
föll der. H. tog 21 standarer, ett betydligt artilleri och
mycken ammunition. Äfven fick Riga derifrån en så betydlig
tillförsel af proviant, att flera dagar åtgingo, innan invånarne
hunno med att bringa till staden alla förråderna.
Riga var räddadt; och med Riga äfven Pernau och hela
Lifland. H. hade väntat att bli riksråd, men tillfredsställdes
genom utnämning till fältmarskalk. Hans upphöjelse till denna
värdighet vittnade om konungens nåd och om fäderneslandets
förbindelse till en utmärkt krigare. H. ställdes i en
gränsprovins, der ingen var mera än han egnad att som ståthållare
upphjelpa en landsort, hvars lidanden ban blifvit bekant med,
och såsom militärbefälhafvare var han den mest skicklige att
gagna vid gränsförsvaret.
I bataljen vid Landskrona d. 14 Juli 1677 blef Helmfeldt
dödligt sårad i bröstet, och dog kort derefter. Han hade då
36 år fört svärdet för sitt fädernesland, och modigt trotsat
fiendens eld. Han är begrafven i Stockholms Storkyrka, hvarest
ban erhållit ett marmormonument. — Helmfeldt var född 1617
i Stockholm, der fadern var borgmästare och hette Grundel.
Svenska riksrådet och general-majoren Henrik Grefve von
Thurn deltog äfven i försvaret af Riga år 1656. Vid ett
utfall mot de belägrande skarorna d. 20 Aug. stupade ban; men
dessförinnan ådagalade ban stor tapperhet, svenskhet och
ungdomlig ifver, ehuru en förvägenhet, som den tiden ej blott
gillades, utan kräfdes af anförarne. Vi se lärlingen under
mästare, som bildats i Llitzener-hjeltens skola. Thurn kunde ej
se en flock svenska krigare omringas af en svärm ryssar, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
