Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bom.
559
sig uppställda schweizer-vakten ocli stads-milisen, indelta
efter Roms 14 qvarter, af hvilka han med alla militäriska
äre-betygelser emottogs. De beledsagade honom under fältmusik,
jemte det öfriga sällskapet, hvilket bestod af Roms deputerade,
stadsofficerare, pager, kardinalsvagnar och handhästar m. m.7
genom de förnämsta gator, som voro belagda och behängda
med dyrbara tapeter, till Capitolium. Der emottogs han, under
ringning af alla stadens klockor samt en generalsalfva ur
handgevären och kanonerna, af Roms conservatorer, som genom den
påfliga ceremonimästaren öfverlemnade honom påfvens brewe
eller fullmakt, att vara Roms senator. Derefter besvor ban
Rom*s statuter, och emottog lyckönskningar af kardinalerna,
ministrarne, prinsarne, med flera förnäma personer. Denna
afton samt påföljande natten var Capitolium illumineradt, och för
det i myckenhet församlade folket rann ur de begge der
bredvid varande stenlejonen bela tiden tvenne sorter vin. En Roms
senator föreställer det fordna romerska rådet, ban bor uti
Capitolium, och eger under sig tvenne så kallade civil-löjtnanter,
en appellations-domare och en criminal-löjtnant; nied deras
tillhjelp afdömmes alla lifssaker. Senatorn kallas excellens,
och enligt rangen tager ban i påfvens kapell rummet näst
efter kejserliga ambassadören. Staten föres lika med en
kardinals. Dess högtidsdrägt är en vid röck af purpur, men
vanligtvis sommartiden en klädning af svart taft, och om vintern
af svart sammet. På hufvudet en hög mössa, samt omkring
halsen en guldkedja. Vissa dagar har han hos påfven enskildt
företräde, för att gifva underrättelse om stadens styrelse, samt
hvad under tiden passerat." Grefve Bjelke var af folket uti
Rom mycket älskad; detta bevisades vid hans död, som skedde
d. 12 Juni 1765, då det samlades utanför Capitolium, der han
aflidit, och betygade en bitter saknad. Alla sina landsmän,
som ankommo till Rom, bevisade han mycken höflighet och
välvilja. — Jesuiten Johan Ring, född dansk, antog i Rom
katolska läran. Under olika falska namn kom han till Sverige,
för att ifrån Alingsås-trakten bortföra några ynglingar, hvilka
skulle uppfostras för papismen i en för skandinaver i staden
Linz inrättad läro-anstalt. På utresan år 1735 blef Ring
häktad i Malmö, undergick ransakning och måste sitta i 14 dagar
på vatten och bröd. — Gustaf Ferdinand Cruus, den sista
ättlingen af adliga svenska familjen med detta namn, öfvergick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>