Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bom.
565
till Paris och fingo sin plats i Louvren. Det var i dessa rum,
som den snillrika drottningens lysande samqväm höllos och det
var här hon skref sina betraktelser öfver Alexander och Cæsar;
slutligen var det här, invid Janiculi branter, Gustaf Adolfs
dotter drog sin sista suck. Kristinas sängkammare har man med
yttersta pietet bevarat intill våra dagar. Alkoven, der hennes
säng stod, var från det öfriga rummet afskild medelst fyra
förgyllda korintiska pelare. Väggar och dörrar voro försedda med
målningar, imiterande de Rafaelska loggiernas i Vatikanen.
Utsigten från fönstren i detta rum är öfver Lilla Farnesina mot
Tibern. Annu år 1830 stod den säng qvar, hvaruti drottningen
afled 1689. Drottningholms trädgård gifver en aning om
Kristinas trädgård i Rom; samma vattenkonster spela ännu med
samma ystra glädje som för 200 år sedan; den enda skilnaden
är, att tritonerna nu äro något mosshöljda.
Från första ankomsten till Rom hade Kristina tillvällat sig
samma qvartersfrihet som de öfriga främmande makterna, och
man klagade, att hos henne föreföllo de mesta och gröfsta
missbruken. Vid ett tillfälle begick hon ett öppet trots emot
den påyrkade inskränkningen i qvartersfriheten. Då man
talade med påfven härom, yttrade han de två orden: e clonna,
d. v. s. hon är en qvinna. Det blef genast framburet till
Kristina, och man säger, att ingenting uppretat henne mera, än
detta kalla förakt, och i synnerhet det sist anförda uttrycket.
Påfven kunde emellertid icke i längden motstå begäret att låta
Kristina känna sin hämnd. Han indrog derföre det
årsunder-liåll af 12,000 scudi, hvilket hon, alltsedan Alexander VII:s tid,
uppburit ur påfliga skattkammaren.
Kristina hade låtit efter ny och egen uppfinning göra sig
en drägt af silfverduk, med prydnader och stickerier af guld.
Julaftonen 1688 profvade lion den för första gången och gick
dervid länge och stillatigande fram och tillbaka i rummet.
Slutligen vände lion sig till en närvarande flicka, vid namn
Julia, hvilken också för sina spådomsförsök kallades Sibyllan.
"Säg mig", sade drottningen, "när tror du, att jag ämnar
begagna denna klädning?" Flickan teg; men drottningen var
envis, och slutligen sade den lilla Sibyllan: "Eders majestät
tänker innan kort blifva begrafven i denna drägt." — "Du har
rätt", svarade drottningen, "det var just det, hvarom jag gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
