Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bom.
569
upptaga 40- à 50,000 band; på banden äro tre kronor inbrända
i guld. De äro uppställda i skulpterade ekskåp med
messings-galler framtill.
Uti den stora jernporten till Mediceiska lustslottet, kalladt
"Villa Medicis11, är ett stort ihåligt märke efter en kanonkula.
Det säges, att drottningen från slottet S:t Angelo, som ligger
midt emot, men långt ifrån, på detta sätt velat helsa prinsen
af Medicis. Sjelf skall hon hafva påtändt och rigtat de med
två skarpa skott laddade kanonerna. Båda hafva träffat
porten, men märket efter den ena kulan har blifvit borttaget.
Berch omtalar, att 21 medaljer och skådepenningar äro
slagna dels af och dels öfver drottning Kristina, att 40 olika
mynt af guld, silfver och koppar finnas med hennes bild, och
att 6 ovänners minnespenningar äro utkomna öfver henne.
Med anledning af hennes högtidliga intåg i Rom år 1656
har en medalj blifvit slagen, som på ena sidan visar påfven
Alexander VILs hufvud, och på den andra drottningen ridande
mellan kardinalerna Costagutus och Ursinus.
I Rom lät drottning Kristina prägla en skådepenning, hvars
ena sida visade den ogifta jagtgudinnan, tämjande fyra lejon,
med omskrift: Nec sinit esse feros. (Hon tillåter dem ej vara
vilda.) Det skulle betyda, att Kristina lyftat Sveriges fyra
stånd ur deras förra råhet. — Äfven lät drottningen i Rom
prägla en skådepenning, som visade en sinnebild af staden
Rom, och till omskrift Horatii vers: Possis nihil urbe Roma
vi-sere majus. (Du kan ej se något herrligare än Rom.) Den
slogs i anledning af hennes belåtenhet med sin vistelse i Rom.
Till sist böra vi icke utelemna att förtälja om det gäckeri,
som hon i Rom förehade med ordet makalös. Hon slog
nämligen en skådepenning, som visade fågeln Phoenix på dess bål
och deröfver ordet makelos med stora grekiska bokstäfver.
Tanken lärer hafva varit uppfunnen af Olof Rudbeck och redan i
Sverige använd, ehuru Europas myntkännare ännu icke fästat
uppmärksamhet dervid. Nu framlade Kristina sin skådepenning
och begärde tydning af dess bild och inskrift. De lärda
herrarne ville ej blifva svarslösa, och upphittade derföre den ena
djupsinniga och besynnerliga tolkningen efter den andra, till
icke ringa förlustelse för Kristina och hennes förtrogna.
Slutligen yppade hon hemligheten, nämligen att ordet vore svenskt
och betecknade både den, som var ogift, och den, som var ojem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
