Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stettin. 42
borgare stupat, så hårdnackadt hade försvaret varit. Af
byggnaderna lågo de flesta i aska; staden stod som en rykande
grushög, utan boningar, utan lifsmedel, utan krigsförråder.
Fienden (kurfursten Fredrik Wilhelm) värderade en sådan
tapperhet; borgerskapet skonades och de återstående 300
hjel-tarne fingo med vapen och tross aftåga under flygande fanor
och klingande spel.
Carl XII hade i Maj månad 1713 gifvit Wellingk en
oinskränkt fullmakt till underhandlingars förande. I följd häraf
uppgjorde denne, att Kristian August jemte någon neutral makt
skulle gemensamt besätta fästningarne Stettin och Wismar, till
dess att konungen återkom. Straxt derpå bestämdes att
Preussen skulle blifva denna neutrala makt. När allt var uppgjordt,
begärde Wellingk, att svenska borghöfdingen i Stettin, general
Mejerfelt, skulle utrymma fästningen. Men denne vägrade, så
framt han ej finge konungens uttryckliga befallning. Görtz,
från hvilken planen tyckes ha utgått, skall hafva bjudit honom
50,000 rdr på stället och dessutom, i händelse af Carls onåd,
ett årsunderhåll af 6,000 rdr, men fåfängt. Underrättelsen om
allt detta kom till Carl XII, som gillade Mejerfelts uppförande
och belönade denne straxt derefter medelst upphöjande i
greflig värdighet.
Görtz uppgjorde ytterligare ett par seqvester-förslag för
Stettin, hvaraf det tredje och sista gick ut på, att Ryssland
och Sachsen skulle gemensamt besätta fästningen och vid
freden lemna den tillbaka åt Sverige. Ryssar och sachsare
tågade äfven emot Stettin. Stadens borgerskap förklarade
genast, att de ville uppgifva staden. De till och med hotade
Mejerfelt, så att denne måste efter några få dagars belägring
dagtinga, hvarpå staden blef, enligt öfverenskommelse, af
holsteinska och preussiska trupper besatt.
I slutet af år 1713 fordrade Carl XII Stettin tillbaka, dock
utan lösepenning.
Preussen lät öka besättningen i Stettin, så att man kunde
säga, det Stettin numera helt och hållet var i Preussens våld.
Det skedde i Augusti månad 1714.
Omedelbart efter att Carl XII låtit svenska trupper
landstiga på Ysedom år 1714, blef svenska ministern, Friesendorff,
bortvisad från Berlin, och holsteinska delen af
seqvester-besätt-ningen i Stettin genom den preussiska öfverraskad, tillfångata-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
